B-vitaminbrist bakom massdöd bland djur
I över tio år har en forskargrupp vid Stockholms universitet undersökt om brist på B-vitaminet tiamin är orsak till att flera djurarter minskar kraftigt i antal. Nyligen publicerade de en studie som stärker hypotesen och forskarna tror sig vara en global ekologisk katastrof på spåren. Men myndigheterna är avvaktande. Och vad tiaminbristen kan bero på är fortfarande ett mysterium.
Det tillhör inte vanligheterna att Stockholms universitet anordnar presskonferenser när en studie har publicerats, men i december 2016 bjöd de in till en sådan för att presentera en artikel som publicerats i den ansedda tidskriften Nature-tidskriften Scientific Reports. Studien är en kartläggning av sex djurarters tiaminnivåer på 45 platser i världen.
Tiaminbrist och fågeldöd i Östersjön
2009 kunde forskargruppen för första gången visa ett samband mellan tiaminbrist och fågeldöd i Östersjön. Nu har man gått vidare och resultaten tyder på att bristen finns hos flera djurarter över hela norra halvklotet. Allvarligast är läget i Östersjön, men det börjar få konsekvenser även på Island. Kanske är det också en bidragande orsak till den globala nedgång i djurlivet som pågår.
– Vi bedömer att tiaminbrist kan vara en viktig förklaring till att många djurpopulationer har minskat så kraftigt de senaste decennierna, säger Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet.
I studien från 2016 har Lennart Balk och hans kolleger undersökt tusentals musslor, fåglar och fiskar i 45 geografiska områden på norra halvklotet. I Sverige, England, USA, Kanada och Island. De kunde konstatera allvarlig tiaminbrist hos sex av sju studerade arter: Blåmussla ((Mytilus Edulis), ejder (Somateria mollissima), europeisk ål (Anguilla anguilla), amerikansk ål (Anguilla rostrata), atlantlax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta).
Den sjunde undersökta arten, sill (Clupea harengus) visade däremot inte på tiaminbrist.
Tiaminbristen hade orsakat sämre hälsa med förändrade organstorlekar, dåliga blodvärden och sämre immunförsvar. Tiaminbrist leder också till att reproduktionsförmågan försämras.
Molekylen tiamin kallas också vitamin B1 och är en av de 13 vitaminer som vi behöver få i oss via kosten. Kroppen har svårt att lagra tiamin och därför måste vi ständigt tillföra ämnet. Det finns gott om det i till exempel kött och bönor och i Sverige berikas även spannmål.
Neurologiska problem och till slut död i kramper
Alla våra celler är beroende av tiamin för sin energiomsättning och därför leder brist till många olika symptom. Det första som märks är neurologiska problem i form av förvirring och svårigheter att röra sig. I samband med att immunsystemet också påverkas negativt ökar risken för infektioner av virus, bakterier, svamp och parasiter. Fortsätter bristen leder det till döden i kramper.
Eftersom alla flercelliga organismers celler är byggda på samma sätt som våra ger tiaminbrist hos djur liknande symptom. Det tog Lennart Balk fasta på i början av 2000-talet när han forskade om miljögifter och började träffa på fåglar i skärgården som låg och dog i kramper.
– Jag har stor erfarenhet av att vara ute i naturen och fick direkt en känsla av att det här var mycket värre än något jag har jobbat med tidigare. Om du ser att djur dör i neurologiska skador i vår yttre miljö så måste något vara fel. Det är någon påverkan.
Lax, ål och blåmussla har brist på tiamin
Sedan dess har Lennart Balk och hans kollegor fokuserat på att gå till botten med saken. De noterade att sjuka fåglar som fick tiamin snabbt tillfrisknade och kunde sedan i en studie 2009 konstatera att tiaminbristen var utbredd bland gråtrut och ejder, två arter som också minskat kraftigt i antal.
Den nya studien som presenterades på presskonferensen visar att även arter som lax, ål och blåmussla har låga nivåer av tiamin. Det ger fler pusselbitar till problematiken. Den hårt drabbade ejdern har just blåmussla som huvudföda. De låga nivåerna av tiamin i ålen kan vara en förklaring till att det idag bara finns några enstaka procent kvar av det tidigare ålbeståndet.
Presskonferensen på Stockholms universitet lockade ett 40-tal personer, men långt ifrån alla var journalister. Där fanns representanter för de privata stiftelser som hittills finansierat forskningen och många var också på plats för att de sympatiserar med gruppen. Det här är nämligen en forskning som har både fans och motståndare.
B-vitaminbristen en ledtråd
Några skärgårdsbor i lokalen vittnade om tystnaden som har lagt sig över öarna längs Östersjökusten. Fågelkolonier med tusentals individer som funnits i generationer har raderats ut under de senaste 20 åren och de boende upplever att de bevittnar en ekologisk katastrof från första parkett. B-vitaminbristen är en ledtråd som de menar att samhället måste göra mer för att gå till botten med.
Statliga verk och departement har hittills valt att inte satsa på forskning om tiaminbrist. Många är visserligen överens om att en eller flera okända miljöfaktorer påverkar artbestånden, men steget från det till att peka ut tiaminbrist som orsak är för långt, menar kritiska forskare. Lennart Balk tror att motsättningarna i frågan beror på skillnader i forskningstradition.
– Ekologisk forskning är inriktat på populationer och inte på biokemisk analys, men jag tror det är viktigt att inte bara prata om populationer. Min dröm var från början som många andras, jag jobbade med ekologi och satt i Alaska med kikare och tittade på vargar nere i dalen, men jag insåg att jag kommer aldrig att förstå kärnan i miljöstörningar om jag inte går ner i lägre organisationsnivåer, där man tittar på vävnader och celler.
Mänskliga aktiviteter bakom miljöförändring
Olika synsätt visade sig också när det svenska laxbeståndet drabbades av massdöd under sommaren. Orsaken är oklar och teorierna handlar om alltifrån naturliga händelser till tiaminbrist. Statens veteriärmedicinska anstalt undersöker nu döda fiskar för att komma underfund om vad de drabbats av, men deras resultat är inte klara än och man vill därifrån inte uppge om man också tittar på tiaminnivåer.
Målet för Lennart Balk och hans forskargrupp är att komma åt orsaken till varför tiamin i varierande grad tycks fattas på många platser i ekosystemet. Mycket tyder på att det rör sig om en miljöförändring som beror på mänsklig aktivitet och Lennart Balk har tankar kring vad det kan handla om, men vill inte prata om det.
– Skulle jag säga något om det, då låser jag diskussionen. Det är bättre att ge olika alternativ och hålla dörren öppen, det är så det ska vara. Det värsta vi kan göra är att få för oss något och arbeta efter en hypotes och sedan efter x antal år inse att det var fel, det här var en återvändsgränd. Då är det bättre att det går lite långsamt framåt men med säkra steg. Den här artikeln är ett steg i den riktningen.
Den senaste studien visar också att det finns behov av mer forskning, enligt Lennart Balk.
– Mitt viktigaste budskap från den här presskonferensen är att vi slutar att förneka den här bristen i ekosystemet och istället försöker ta tag i problemet och förstå den bakomliggande mekanismen. Vi svävar alla i ovisshet och det beror på att alldeles för lite forskning är gjord. Vi måste ta reda på det här helt enkelt.
Text: Dag Kättström på uppdrag av Forskning.se
Rapporterna:
- Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife, Scientific Reports 2016
- Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome, PNAS 2009