Tema

Skillnad på teori och praktik i insatser för nyanlända

Etableringslotsar infördes i slutet av 2010 för att ge nyanlända stöd att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Lotsarna var tänkta att vara en slags kombination av privata arbetsförmedlare och coacher. Men hur blev det? Forskare vid IFAU visar på flera problem och utmaningar för den här typen av insatser.

Etableringslotsarna skulle ge nyanlända stöd för att underlätta etablering. Modellen byggde på individuella val och konkurrens. En ny IFAU-rapport studerar hur verksamheten utvecklades och pekar på flera problem och utmaningar för denna typ av insatser.

Etableringslotsar infördes i slutet av 2010 för att ge nyanlända stöd att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Lotsarna var tänkta att vara en slags kombination av privata arbetsförmedlare och coacher. Systemet utgick från ett valfrihets- och konkurrenstänkande: nyanlända valde mellan en mängd privata aktörer som hade stor frihet i utformningen av verksamheten. Det fria valet i kombination med lotsarnas delvis resultatbaserade ersättning skulle genom marknadsmekanismerna göra att de mest effektiva företagen och arbetssätten gynnades. Insatsen avvecklades 2015.

Socialt stöd snarare än hjälp att få arbete
Rapportförfattarna visar att lotsarna främst gav de nyanlända socialt stöd. Valet av lots tycks många gånger ha styrts av kontakter, hur deltagarna upplevde det sociala stödets kvalitet och av möjligheten att ge hjälp på den nyanländes egna språk.

– Många nyanlända efterfrågade just socialt stöd och hjälp med exempelvis anknytningsärenden. För att kunna konkurrera om deltagare erbjöd lots­företagen framförallt detta, säger Kristina Sibbmark som är en av rapportförfattarna.

– Vi finner inget tydligt stöd för att deltagarna valde lots utifrån hur duktig lotsen var på att hjälpa den nyanlände att hitta arbete. Det faktum att så få deltagare fick jobb gjorde det också svårt att välja lots utifrån den aspekten.

Små skillnader i resultat
Jobbförberedande insatser var mindre vanligt. En genomsnittlig deltagare hade intervjuträning, CV-skrivning och arbetsgivarbesök i mindre än en av tio månader. Etableringslotsarna arbetade med jobbförberedande insatser på olika sätt. Det går att se en viss koppling mellan metoder och hur många deltagare som hittade arbete, men sambanden är inte tillräckligt starka för att få tydligt genomslag i resultaten. Det går inte att identifiera några typer av lotsar vars deltagare började arbeta i större utsträckning.

– Systemet tycks inte ha fungerat som det var tänkt, åtminstone inte ur ett arbetsmarknadsperspektiv, säger Martin Söderström, en annan av rapportförfattarna. Konkurrensen och valfriheten verkar inte ha sållat fram de företag som hjälpt individer till jobb och vår slutsats är att det är svårt att skapa en fungerande marknad i insatser för nyanlända.

Intervjuer och registerdata används
Rapporten bygger på intervjuer med tio etableringslotsar och registerbaserad statistik från Arbetsförmedlingen med drygt 400 lotsföretag och 53 000 nyanlända under perioden 2010–2014.

Rapport: IFAU-rapport 2016:19 Marknadsmekanismer i teori och praktik – erfaren­heter från etableringslotsarna är skriven av Kristina Sibbmark, Martin Söderström och Olof Åslund vid IFAU.

Kontakt: Martin Söderström 018-471 60 53, martin.soderstrom@ifau.uu.se eller Kristina Sibbmark 018-471 70 92, kristina.sibbmark@ifau.uu.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skillnad på teori och praktik i insatser för nyanlända

 lästid ~ 2 min