Nattflyn med många mönster sprider sig lättare
Den biologiska mångfalden hotas av ändrad markanvändning och global uppvärmning. Arter som inte hinner anpassa sig evolutionärt eller flytta dit livsvillkoren är mer gynnsamma riskerar att dö ut. Graden av individuell variation kan avgöra vilka arter som vinner eller försvinner. En ny studie från Linnéuniversitetet visar att det geografiska utbredningsområdet för arter av nattflyn med en variationsrik färgteckning har expanderat snabbare och längre norrut.
Vad som reglerar den rumsliga utbredningen av olika arter är en central fråga inom ekologin. När arter etablerar sig i nya områden kan den förändrade samhällsstrukturen påverka ekosystemets funktion. Det är sedan tidigare känt att en del växter och djur sprider sig längre norrut på grund av det varmare klimatet. Men varför somliga arter är bättre på att sprida sig än andra har varit oklart.
I den här studien har forskare vid Linnéuniversitetet tillsammans med en kollega i Tyskland analyserat hur utbredningsområdet för över 400 arter av nattflyn i Sverige har förändrats de senaste 40 åren. Arterna delades in i tre grupper beroende på hur mycket färgteckningen varierar mellan individer inom respektive art. Forskarna upptäckte att arter med högst grad av individuell variation i färgteckning uppvisar en nordlig expansion som är tre gånger snabbare, jämfört med arter som inte varierar i färgteckning.
Långsammare expansion längrenorrut
– Stora skillnader mellan individer i viktiga egenskaper tyder på generalism och att arten har en bred ekologisk nisch. Studier av grodor, ödlor och ormar har visat att arter med variabla färgteckningar i allmänhet har större utbredningsområden, bättre etableringsförmåga och lägre utdöenderisk. Men att spridningsfronten rör sig snabbare norrut har inte visats tidigare, förklarar studiens huvudförfattare professor Anders Forsman.
Forskarna hittade inga tydliga kopplingar till andra ekologiska egenskaper hos de olika arterna. Den nordliga expansionen berodde däremot på latitud.
– Expansionen gick långsammare ju längre norrut arterna befann sig i början av studieperioden. Det tyder på att det är brist på lämpliga miljöer i kombination med tuffa temperaturförhållanden snarare än dålig flyg- eller spridningsförmåga som varit begränsande, säger docent Per-Eric Betzholtz.
Om växter och djur lyckas hålla jämn takt med den globala uppvärmningen borde utbredningshastigheten bero på var och under vilken tidsperiod studierna är genomförda. Jämförelser av 34 tidigare studier av olika arter stödjer det resonemanget.
Goda nyheter för den biologiska mångfalden
– Expansionstakten skiljer sig mellan djurgrupper och regioner. Dessutom har expansionen ökat över tid och varit snabbare i studier som spänner över kortare tidsperioder, berättar Anders Forsman.
Resultaten kan få praktisk betydelse. Nattfjärilar är en artrik grupp av insekter som förekommer i olika naturtyper. Vuxna nattfjärilar lägger sina ägg på växter som larverna livnär sig av under sin uppväxt. Både larverna och de fullbildade nattfjärilarna utgör en viktig födoresurs för fåglar och fladdermöss. Vissa arter orsakar stora skador på grödor och träd i jord- och skogsbruket.
– Den sortens förändringar i utbredningsområden som vi visar i den här studien kan därför få långtgående konsekvenser för ekosystemet, menar Markus Franzén som också arbetat med studien.
Kunskap om hur förändringar i utbredningsområdet påverkas av tid, region, studiedesign och artspecifika egenskaper kan även bidra till att förutspå hur växter och djur kan komma att påverkas av den globala uppvärmningen. Det är goda nyheter för den biologiska mångfalden, enligt författarna.
Studien: Forsman, A., Betzholtz, P-E, and Franzén, M. 2016. Faster poleward range shifts in moths with more variable colour patterns. Scientific Reports 6:36265. Läs hela artikeln:
Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Kontakt: Anders Forsman, professor, tfn. 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, Per-Eric Betzholtz, docent, tfn. 0480-44 62 49, 0725-29 65 90, Annika Sand, pressansvarig, tfn. 0470-70 85 54, 076-830 01 05
