Bra med mödravårdsregister – men en tidstjuv för barnmorskorna
Barnmorskor värderar mödrahälsovårdsregistret högt men många tycker samtidigt att den administrativa bördan är alltför stor. Barnmorskorna upplever att registret stjäl tid för möten med patienter, säger forskaren och barnmorskan Kerstin Petersson efter att ha granskat det nationella kvalitetsregistret som innehåller data om gravida kvinnor, förlossningar och nyfödda barn.
Granskningen av mödravårdsregistret visar att registerdata håller god kvalitet oich är ett tillförlitligt verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna. Baksidan är att barnmorskor upplever den administrativa uppgiften att föra in uppgifter i registret som betungande, enligt Kerstin Peterssons avhandling vid Umeå universitet.
– En utveckling av it-systemens förmåga att ”kommunicera med varandra” skulle underlätta och minska det administrativa arbetet för barnmorskorna. En annan avlastande lösning skulle kunna vara att en undersköterska eller sekreterare på mottagningen hjälper till med uppgifter som inte kräver en barnmorskas kompetens.
Forskningen visar också att barnmorskorna tycker om sina jobb och att de upplever att informera om fosterdiagnostik som en utmanande arbetsuppgift.
Utmanande att informera om fosterdiagnostik
Kerstin Peterssons avhandling är bland annat baserad på en enkätstudie med 989 barnmorskor inom svensk mödrahälsovård. Avhandlingen beskriver också att ett utmanande uppdrag för barnmorskor är att informera blivande föräldrar om fosterdiagnostik. Vårdens erbjudande till blivande föräldrar avseende fosterdiagnostik, framför allt den så kallade KUB-undersökningen, varierar mycket mellan landstingen. KUB innebär en sannolikhetsvärdering huruvida barnet har en kromosomavvikelse.
Mödrahälsovårdsregistrets data visar att äldre och högutbildade gravida kvinnor oftare går igenom en KUB-undersökning. Kvinnor födda i Sverige genomgår KUB i högre grad än utlandsfödda. Även kvinnor som under graviditeten fått extra stöd för förlossningsrädsla genomgår KUB i högre utsträckning.
– Vi fann att barnmorskor inom svensk mödrahälsovård generellt uppskattar sitt arbete. Att träffa blivande föräldrar och kvinnor i olika åldrar och skeden i livet upplevs berikande. Vårdens ojämlika erbjudanden av KUB i olika delar av Sverige upplevs som ett problem.
Enhetlig fosterdiagnostik i hela landet skulle underlätta
– Ett jämlikt erbjudande av fosterdiagnostik runt om i landet och bättre informationsmaterial till blivande föräldrar med varierande förkunskaper om fosterdiagnostik skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälsovården, säger Kerstin Petersson.
Det som enligt barnmorskorna i studien innebär det största stödet i arbetet inom mödrahälsovården är tydliga riktlinjer, kontinuerlig information och utbildning vad gäller nyheter och forskning inom arbetsområdet, samt det goda samarbetet mellan olika verksamheter i vårdkedjan runt den gravida kvinnan.
Kerstin Petersson arbetar på Södersjukhuset som samordningsbarnmorska för mödrahälsovården i Stockholms läns landsting Hon är legitimerad barnmorska och doktorand vid Institutionen för Klinisk Vetenskap, Obstetrik och Gynekologi vid Umeå universitet. Mellan 2006 och 2012 var Kerstin registerhållare för Mödrahälsovårdsregistret. Sedan 2013 är hon ordförande för arbetsgruppen för mödrahälsovård inom Graviditetsregistret.
Avhandlingen: The Swedish Maternal Health Care Register: Internal Validity, User Perspectives and Register Outcomes; and Experiences by Midwives in Swedish Antenatal Care. (Svensk titel: Det svenska mödrahälsovårdsregistret: studier av intern validitet, registeranvändarnas erfarenheter och registerutfall, samt barnmorskors erfarenheter av svensk mödrahälsovård).
Kontakt:
Kerstin Petersson,Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet 073-688 4291; kerstin.petersson@sll.se
Om disputationen: Fredagen den 21 oktober försvarar Kerstin Petersson, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling. Disputation äger rum kl. 13.00 i Sal 135X, Allmänmedicin, byggnad 9, Norrlands universitetssjukhus. Opponent: Docent Helle Kieler, Institutionen för Medicin, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Ingrid Mogren.