Artikel från RISE Research Institutes of Sweden

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tagit fram en metod som kastar nytt ljus på hur vi människor upplever belysning. Nästa steg blir att driva på utvecklingen av energieffektiva belysningsprodukter som konsumenterna efterfrågar och trivs med.

Drygt sju år efter att utfasningen av glödlampan initierades, definieras belysningskvalitet fortfarande med hur en ljuskälla förhåller sig till en 40 eller 60 watts glödlampa. Det räcker inte, menar Magdalena Boork, forskare på SP.

– Jämförelsen ger inte konsumenten tillräckligt med information för att kunna välja önskvärt ljus för olika tillämpningar. Ibland har det skapat frustration, säger hon.

Forskarna har använt ett multisensoriskt laboratorium på SP i Borås. Där har de mätt upplevda egenskaper hos lampor med hjälp av tränade mänskliga paneler.

– Sensoriska metoder innebär att de mänskliga sinnena – syn, lukt, hörsel, smak och känsel – används för att bedöma produkter, förklarar Magdalena Boork.

En av panelerna har tränats för att kunna bedöma belysningens egenskaper objektivt, det vill säga utan att tycka något om produkten. Bedömningarna genomfördes främst i labbet, men för att bekräfta att metoden och resultaten även gäller i de miljöer där belysningen ska användas, genomfördes också tester i verklig miljö. Paneldeltagarna genomförde testerna på samma produkter och enligt samma metodik.

Forskningen visar att:

  • Det är möjligt att göra objektiva bedömningar av belysning
  • Det är möjligt att göra bedömningar både i laboratorium och i en verklig miljö, men resultaten blir tydligare i laboratoriemiljö
  • Resultaten från bedömningarna kan beskriva armaturers och ljuskällors karaktäristiska egenskaper

Magdalena Boork hoppas att projektet kan främja övergången till mer energieffektiv belysning. Hon tror också att denna typ av mätningar av upplevda belysningsegenskaper i förlängningen kan förenkla för beställare, till exempel fastighetsägare, när de pratar med ljusplanerare och belysningstillverkare.

– Då kan de ställa krav som inte bara utgår från tekniska mätvärden, utan även tar hänsyn till användarens behov och komfort, säger hon.

Nästa steg i arbetet är att skapa ett kommunikationsverktyg som gör det enklare att välja rätt ljus på rätt plats vid rätt tid, men också att skapa ljusmiljöer som är både energieffektiva och ger en god upplevelse för den som vistas i rummet.

Projektet har finansierats av Energimyndigheten, Thorn Lighting (Zumtobel Group) och SP.

Kontakt: Magdalena Boork, magdalena.boork@sp.se, tel 010-516 58 k39

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera