Självbestämmande inte självklart med psykisk funktionsnedsättning
Om du har en psykisk funktionsnedsättning är det inte säkert att du själv får vara herre i ditt eget hus. Att få ihop livspusslet upplevs som det största problemet för de som bor i en så kallad ordinär bostad. För de boende i bostad med särskild service präglas tillvaron av begränsade möjligheter till självbestämmande och privatliv.
I Rosita Brolins avhandling utforskas boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att lyckas ge vardagligt stöd på rätt nivå för varje enskild individ är, enligt Rositas forskning, den stora utmaningen.
Så ser de boende på sitt hem
Efter den svenska psykiatrireformen 1995 har i huvudsak två samhällsbaserade boendeinsatser utvecklats för att ersätta långa väntetider inom den psykiatriska slutenvården: bostad med särskild service och boendestöd i ordinär bostad. Målet med stödet är att personer med psykisk funktionsnedsättning skall kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt, i en fullvärdig bostad som inte har institutionell prägel och som är den enskildes privata och permanenta hem.
Tjugo år efter psykiatrireformen har utvecklingen av de samhällsbaserade boendeinsatserna i huvudsak följts upp med forskning som utgått från ett utifrånperspektiv. I sin avhandling har Rosita Brolin utforskat boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning ur de boendes perspektiv.
Nya aspekter kan förbättra boendet
– Avhandlingens titel, ”Jag kan öppna fönstret när jag vill”, är ett citat, som illustrerar att frihet och självbestämmande inte är självklarheter för personer med psykisk funktionsnedsättning, säger Rosita.
Många av deltagarna i hennes forskningsstudier relaterar till tidigare erfarenheter av sluten psykiatrisk vård, med begränsade möjligheter till frihet och självbestämmande, när de beskriver sin nuvarande boende- och livssituation. Även de som beskriver att den nuvarande boendesituationen är begränsande vad gäller självbestämmande och integritet, menar att de trots allt har en relativ frihet. Genom att utgå från de boendes perspektiv har avhandlingen synliggjort aspekter som inte har framkommit i tidigare forskning.
– Min förhoppning är att resultatet skall kunna användas som redskap vid planering och genomförande av boendeinsatser för målgruppen, säger Rosita Brolin.
Individernas erfarenheter måste beaktas och säkerhet, integritet, valmöjligheter, socialt stöd och kontinuitet i boendestödet måste prioriteras.
Avhandling:
“Jag kan öppna fönstret när jag vill”: Boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning”, Rosita Brolin, Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
ORCID-id: 0000-0001-8797-7591
Kontaktinformation:
Rosita Brolin, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, 351 95 Växjö, Linnéuniversitetet, rosita.brolin@lnu.se, Liv Ravnböl, pressansvarig, liv.ravnbol@lnu.se
