Hussyrsa
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Om odlade syrsor ska bli ett hållbart alternativ till kött måste de kunna födas upp på annat än det kycklingfoder, som oftast används i dag. En studie från SLU visar att det finns ogräs och biprodukter från jordbruket som faktiskt fungerar som foder åt syrsor. Studien har gjorts i Kambodja, där många barn lider av undernäring och där behovet av billigt protein är stort.

Studien har letts av Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi vid SLU. Merparten av hennes forskning kretsar kring hästar, men hon leder också projekt som handlar om insekter som livsmedel.

– Eftersom det finns klimat- och miljöfördelar med att äta insekter så tror vi att detta kommer att bli vanligare även i västvärlden. Vad vår studie visar är att det går att föda upp syrsor på foder som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, säger Anna Jansson.

Miljövänligt alternativ till kött
Odlade insekter lyfts allt oftare fram som ett miljövänligt alternativ till kött, bland annat av FN – ett framtidslivsmedel för en växande världsbefolkning.

I Sverige och övriga västvärlden finns ett kulturellt motstånd mot att äta insekter, men också en försiktig nyfikenhet. I bland annat Asien finns däremot en tradition att äta insekter och vissa betraktas som delikatesser. Många insekter verkar dessutom ha högt näringsvärde som livsmedel. Hittills har människor i första hand fångat vilda insekter, men för att möta en växande efterfrågan prövar man nu att odla dem.

Syrsor är uppskattade som mat och de verkar också vara ganska lätta att odla. I dag utfodras de flesta odlade syrsor med kycklingfoder, och det är ingen större miljövinst med detta eftersom syrsor och kycklingar växer ungefär lika bra på detta foder. Fodret är dessutom för dyrt för fattiga människor, och det har så högt näringsvärde att människorna skulle kunna äta det direkt.

Snittar med hussyrsor. Friterade majstortillas med vitlöksstekta hussyrsor och mos på vita bönor och rökt vitlök, rocotosalsa, epazote, samt med avokado, salsa verde, lök och koriander. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Snittar med hussyrsor. Friterade majstortillas med vitlöksstekta hussyrsor och mos på vita bönor och rökt vitlök, rocotosalsa, epazote, samt med avokado, salsa verde, lök och koriander. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Om odlade syrsor ska bli ett klimat- och miljösmart livsmedel måste de alltså födas upp på foder som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, såsom till exempel restprodukter eller vad som betraktas som ogräs, och fodret behöver också vara så billigt att det kan användas av fattiga människor. Forskarna vet att många syrsearter inte är så kräsna och kan äta ”lite av varje”, men det har hittills gjorts väldigt få försök att föda upp syrsor på restprodukter och inga alls med ogräs.

Gratisätande småkryp blir bra mat
Det Anna Jansson och hennes kollegor nu visar är att det finns ogräs och biprodukter som fungerar lika bra som kycklingfoder för kambodjanska fältsyrsor. Och nu går deras rekommendationer ut till människor som vill föda upp syrsor i Kambodja.

I projektet testades foder baserade på olika kambodjanska ogräs eller biprodukter från jordbruks- och annan livsmedelproduktion. I dagsläget är dessa råvaror gratis eller nästan gratis och det innebär att även väldigt fattiga människor skulle kunna föda upp syrsor, åtminstone för att täcka sin egen familjs behov. De bästa råvarorna, som kunde användas som enda ingrediens i fodret, var toppskott från kassavaplantor och ogräset Cleome rutidosperma, som hör till familjen paradisblomsterväxter.

– Studien är gjord i Kambodja, men vi arbetar med hypotesen att en sån här uppfödning skulle kunna fungera även med svenska växter och restprodukter, säger Anna Jansson.

Bakgrund
Kambodja är ett av världens fattigaste länder. Man uppskattar att 40 procent av alla kambodjanska barn under 5 år lider av undernäring, vilket hämmar både deras fysiska och mentala utveckling. SLU har sedan många år drivit Sida-finansierade doktorandprojekt i utvecklingsländer, och detta projekt är ett exempel på ett sådant.

Kontakt: Anna Jansson, professor, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi
Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 21 06, anna.jansson@slu.se

Om Anna Janssons forskning

Faktablad om insekter som livsmedel i Sverige

Artikel: Growth and survival of reared Cambodian field crickets (Teleogryllus testaceus) fed weeds, agricultural and food industry by-products. P. Miech, Å. Berggren, J.E. Lindberg, T. Chhay, B. Khieu & A. Jansson. Journal of Insects as Food and Feed, 2016.

Bild: Rostade hussyrsor, smörstekta kantareller, dill, inlagda lökringar och senapsfrön. Foto: Mia Peterson

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera