Östersjön kan räddas genom nya metoder
I en tvärvetenskaplig studie ger fyra europeiska forskare en aktuell bild av läget i Östersjön och pekar på de fem viktigaste problemen för områdets miljöförvaltning. Forskargruppen menar att om ansvariga myndigheter och organisationer kombinerade naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder finns goda chanser för en hållbar styrning av Östersjöns ekosystem.
Det som frestar på Östersjöns ekosystem allra mest är övergödning, oljeutsläpp, kemiska föroreningar, överfiske och invasiva arter. Trots alla ansträngningar från hundratals statliga och icke-statliga aktörer runt Östersjön är det risk att uppsatta miljömål för 2020 inte kommer att uppfyllas.
– Vi har tittat på hur man fattar åtgärdsbeslut för dessa fem problemfaktorer och vi ser en oroväckande klyfta mellan kunskap och handling när det gäller miljöförvaltningen av Östersjön. Vår centrala slutsats är att det är för lite samarbete mellan sektorerna trots att de har samma målsättning, säger vetenskapsteoretikern Sebastian Linke som forskar om fiskeriförvaltning vid Göteborgs universitet.
Ansvarsfull och hållbar förvaltning av Östersjön
Forskarna menar att det krävs nya beslutsprocesser för att få till ett hållbart samarbete mellan beslutsfattare och berörda aktörer, till exempel miljöorganisationer och aktiva fiskare i området. Det gäller alla länder runt Östersjön.
– Till exempel kunde även fiskerinäringen få uppdrag av ansvarig myndighet att föreslå hur ekosystemet ska förvaltas. Sedan kunde forskare få utvärdera dessa förvaltningsplaner. I dag är vi långt ifrån en sådan ”omvänd bevisbörda” inom det marina området, och särskilt inom fiskeriförvaltningen av Östersjön. Konstigt nog då många forskare, fiskare och förvaltare är ense om att det är det mest ansvarsfulla och framgångsrika sättet att bedriva miljöförvaltning på, säger Sebastian Linke.
Ett lyckat exempel på omvänd bevisbörda går att se i svensk kärnbränslehantering där näringen tar fram och finansierar förvaltningsplaner som granskas av forskare före regeringsbeslut.
Sebastian Linke har tillsammans med forskare från Sverige, Finland och Polen jobbat med ett treårigt EU-projekt kring frågor om Östersjöns miljöförvaltning. De har sammanfört sina samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga studier i boken Environmental Governance of the Baltic Sea: Identifying Key Challenges, Research Topics and Analytical Approaches.
– Vi vänder oss till alla som jobbar med miljön i Östersjön; tjänstemän, samhällsvetare, beslutsfattare och forskare inom andra områden. Även till allmänheten som påverkas av besluten, säger Sebastian Linke.
Mötas på nytt sätt
Förutom fallstudier av de största miljöproblemen innehåller boken tvärvetenskapliga analyser av möjliga vägar att gå för att uppnå en hållbar styrning och förvaltning av Östersjöns ekosystem. Till exempel föreslås en ny mötesform där forskare, förvaltare, fiskare och NGO:s kan diskutera erfarenheter och sociala värden – innan policystrategier skapas för fiskesektorn.
– Vi ser att styrningen och helhetstänkandet kan förbättras om alla samordnar vissa funktioner som exempelvis miljöövervakningen. Till en början måste alla parter som är delaktiga i Östersjöns miljöförvaltning bli bättre på att kommunicera, säger Sebastian Linke.
Mer information:
Sebastian Linke, telefon: 0735-736703, E-post: sebastian.linke@gu.se
“Environmental Governance of the Baltic Sea: Identifying Key Challenges, Research Topics and Analytical Approaches” är utgiven av Michael Gilek, Mikael Karlsson, Sebastian Linke och Katarzyna Smolarz.
Boken är även publicerad i open access för fri nedladdning: http://link.springer.com/book/10.1007%2F978-3-319-27006-7
