Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det går att bekämpa globala klimatförändringar på lokal nivå. Det gäller till exempel dricksvatten. Med relativt enkla medel går det att hjälpa ekosystemen på traven – och öka sjöarnas motstånd mot tillväxt av giftiga alger.

Kvaliteten på det vatten vi människor dricker kan förbättras redan innan det når vattenverk och konsumenter genom lokala insatser som minimerar tillväxten av giftiga alger och cyanobakterier i sjöar.

En del av den pågående klimatförändringen i världen innebär att sjöar som fungerar som dricksvattenreservoarer blir varmare. Samtidigt ökar mängden organiskt material i vattnet, något som visar sig genom att vattnet blir brunare (brunifiering). Nu visar studier gjorda vid Lunds universitet att det med relativt små medel på lokal nivå går att bromsa och kraftigt fördröja de globala negativa effekterna av ett varmare klimat.

Brunifieringen i sjöarna ökar
Tillväxten av giftiga alger i sjöar gynnas av ett varmare klimat och brunifiering. Följden blir att vattenkvaliteten kan bli så dålig att vattnet inte lämpar sig för bad, än mindre som reservoar för dricksvatten. För att fördröja de negativa effekterna och öka sjöarnas motståndskraft kan människor hjälpa ekosystemet på traven genom så kallad biomanipulation.

– Genom att avlägsna en del av den småfisk som livnär sig på zooplankton som till exempel vattenloppor kan dessa överleva i stället för att bli fiskmat och därmed fortsätta att äta giftiga cyanobakterier, säger Pablo Urrutia Cordero, ekolog vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Att nå globala lösningar på klimatproblemen är en trög och långsam process, menar han. Därför är det viktigt att ta fram nya skötselråd som kraftigt bromsar den globala uppvärmningens negativa effekter.

Biomanipulation bromsar effekterna
Biomanipulation är ett sådant sätt visar han i sin undersökning. Bland annat har han använt sig av övervakningsdata från skånska Ringsjön som registrerats under 19 år. Med hjälp av dessa data har han undersökt hur variationer i temperatur och ökad brunifiering av vattnet påverkar tillväxten av giftiga cyanobakterier. Data från Ringsjön har också hjälpt honom nå slutsatsen att biomanipulation genom att avlägsna vissa fiskar höjer kvaliteten på vattnet.

– Ingen tidigare studie har utvärderat effekterna av biomanipulation på lokal nivå kopplat till globala miljöförändringar. Anledningen är att tidigare studier gjorts med färre data från kortare perioder. Jag har haft tillgång till data insamlade under 19 år, säger Pablo Urrutia Cordero.

Om ingenting görs kommer tillväxten av giftiga alger att öka i takt med att det blir varmare. Pablo Urrutia Corderos förhoppning är att myndigheter och andra som ansvarar för skötseln av sjöar tar till sig resultaten som han nyligen redovisade i sin avhandling och som nu presenteras i en artikel i Nature Scientific Reports: Local food web management increases resilience and buffers against global change effects on freshwater

Kontakt:
Pablo Urrutia Cordero, doktorand miljövetenskap (engelskspråkig). Lunds universitet, biologiska institutionen +46-46-222 83 66 +46-76-297 12 34 pablo.urrutia_cordero@biol.lu.se“>pablo.urrutia_cordero@biol.lu.se
Lars-Anders Hansson, professor, Lunds universitet, biologiska institutionen 46-46-222 41 69 +46-70-389 72 81 lars-anders.hansson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera