Artikel från Umeå universitet

Rovvattenloppan, Cercopagis pengoi, har spridit sig från Kaspiska havet till större delen av Östersjön. Hittills har den stött på patrull i gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken, men barriären för spridning av rovvattenloppan norrut kan försvinna i framtiden som en effekt av klimatförändringarna. Om vattenloppan etablerar sig i Bottenviken får det stora konsekvenser för ekosystemet ställer till stora problem för fisket.

Vattenrovloppan, Cercopagis pengoi har spridit sig via barlastvatten från Kaspiska havet till bland annat Östersjön. Den är ett rovdjur med hög kapacitet att fånga såväl stora som små byten. Den kan förändra ekosystemen i områden som den koloniserar, och orsakar problem för fisket genom att täppa igen fiskeredskap. I dag finns den spridd i större delen av Östersjön, men i Bottenviken har hittills bara enstaka fynd gjorts.

Djurplankton har regelbundet samlats in vid Umeå marina forskningscentrum (UMF) som en del av ett miljövervakningsprogram. Rovvattenlopåan har man hittat sedan 1999. Foto: Andrea Gillgren/UMF
Rovvattenloppan förändrar ekosystemet. Och täpper till fiskeredskap. Umeå marina forskningscentrum (UMF) har observerat rovvattenloppan sedan 1999. Foto: Andrea Gillgren/UMF

Rovvattenloppan kan konkurrera om föda med vissa fiskarter, och samtidigt kan de utgöra föda för dessa fiskar. Resultat från fältstudier inom forskningsprogrammet EcoChange visar exempelvis att spigg som fångats i Bottenhavet ätit rovvattenloppor.

Barriär mot norr
Det verkar finnas en barriär för spridningen av rovvattenloppan någonstans i gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken. Temperaturen kan vara en del av förklaringen. Den kommer ursprungligen från varmare hav, och missgynnas troligtvis av de lägre temperaturerna i norr. Tillgång på föda verkar vara en annan faktor som påverkar spridningen. Rovvattenloppan äter andra djurplankton, och skillnader i mängder och sammansättning av djurplankton skiljer sig mellan Bottenhavet och Bottenviken.

Rovvattenloppan verkar ha kommit för att stanna i Bottenhavet, medan fysikaliska och biologiska faktorer hittills hindrar den från att sprida sig in i Bottenviken. Men, barriären för spridning av rovvattenloppan norrut kan försvinna i framtiden som en effekt av klimatförändringarna. De problem som finns längre söderut, med naturligt förekommande arter som konkurreras ut och fisknät som täpps igen, kan bli verklighet även i Bottenviken.

EcoChangeforskarna arbetar vidare med att utreda förklaringarna till dagens spridningsbarriär, och förutsäga effekterna av klimatförändringar när det gäller spridningen av främmande arter i Östersjön.

Läs mer om forskningsprogrammet EcoChange

Artikel: A potential barrier to the spread of the invasive cladoceran Cercopagis pengoi (Ostroumov 1891) in the northern Baltic Sea. Rowe, O., Guleikova, L., Brugel, S., Byström, P., Andersson, A. 2016. Regional Studies in Marine Science. Volume 3, January 2016, Pages 8–17.

Kontakt: Owen Rowe, förste forskningsingenjör, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Telefon: 076-7772231. E-post: owen.rowe@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera