närbild på sammetsgeting
Bild från Wikimedia Commons
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sammetsgetingen är en invasiv främmande art i Europa, som kan ställa till stor skada för biodlarnäringen samt frukt- och bärodlingen. Den lever nämligen av honungsbin och andra pollinatörer. I dag sprider den sig i Centraleuropa, och den skulle kunna ta sig till Sverige och rota sig här. Håll utkik! Läs om sammetsgetingen och om ämnet oönskad biologisk mångfald i senaste numret av Biodiverse från SLU.

Sammetsgetingen Vespa velutina hör hemma i sydöstra Asien och påträffade första gången i Europa i Frankrike år 2004. Den är en av 37 arter på listan bland invasiva främmande arter av betydelse inom EU.

Spridningstakt 100 km/år
Getingen introducerades oavsiktligt i Europa genom att en befruktad drottning fanns i lergods som importerades från Kina. Spridningstakten för sammetsgetingen i Frankrike har varit ca 100 kilometer per år och den har också påvisats i Spanien, Portugal, Belgien, Italien och Tyskland.

Sammetsgetingen kan ta sig till Sverige på egna vingar, men det är mer sannolikt att vi människor hjälper getingen hit när vi handlar varor från områden där den finns.

Biodlare, entomologer och andra intresserade kan hjälpa till att hålla utkik efter sammetsgetingen genom att spana efter deras stora bon i träd nära hamnar och liknande platser där många varor importeras till Sverige.

Håll utkik!
Hitta mer information om hur du känner igen sammetsgetingen och skiljer den från andra getingar i identifikationsnyckel på Jordbruksverkets webbplats (pdf)
Spana efter stora bon högt upp i träd. Detta gäller särskilt vid hamnar, större järnvägsstationer och liknande platser där många varor importeras till Sverige.
Rapportera misstänkta fynd på Artportalen.se eller till jourhavande.biolog@nrm.se.
Naturvårdsverket är föreslaget som den myndighet som ska ansvara för de terrestra invasiva främmande arter av unionsbetydelse som regleras via den nya EU-förordningen. Därmed är det Naturvårdsverket som har det övergripande ansvaret för att till exempel ta fram en handlingsplan också för sammetsgetingen.

Läs inslaget om sammetsgeting i senaste Biodiverse och hitta länkar till mer information.

Kontaktpersoner:
Bihälsa:Eva Forsgren, samverkanslektor i bihälsa
Nationella referenslaboratoriet för bihälsa
Institutionen för ekologi, SLU
eva.forsgren@slu.se

Biodling: Preben Kristiansen, bihälsokonsulent
Sveriges biodlares riksförbund, preben.kristiansen@biodlarna.se,

Tidningen Biodiverse från CBM:Annika Borg, kommunikatör
Centrum för biologisk mångfald, SLU, annika.m.borg@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera