Tema

De tidiga människorna formade Afrikas djurliv

Tidiga människorna i vårt eget släkte konkurrerade ut andra rovdjur i Afrika. Östafrika gick från att ha ett tjugotal stora, högt specialiserade rovdjur till att bara ha sex stora rovdjur idag. Forskningsresultat från mänsklighetens vagga visar att det inte bara var klimatförändringar, utan tidiga människor, som låg bakom att Afrika fick det djurliv vi känner idag.

Hittills har klimatet ensamt fått förklara hur de första människornas livsmiljö i Östafrika gick från sluten skog till de öppna, vidsträckta gräsmarker som finns där än idag. Men nya data och jämförelser av tusentals fossil berättar en delvis annan historia. De visar att rovdjursfaunan förändrades långt före växtätarna och en sådan ”top-down-effekt” tyder på mer än en klimatförändring.

Konkurrens av människan
Forskarna bakom den nya studien föreslår att det var de tidiga människorna i vårt eget släkte som konkurrerade ut andra rovdjur, vilket gav fler växtätare och därmed högre betestryck och öppnare marker. Stora förändringar i det afrikanska landskapet sammanfaller med uppkomsten av de första teknologiskt sofistikerade människorna (Homo erectus eller Homo ergaster), för knappt 2 miljoner år sedan.

– De tidiga människorna jagade knappast stora växtätare själva, utan förmodligen parasiterade de på andra rovdjur, säger Lars Werdelin, professor i paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, vars data från över 20 års forskning på utdöda rovdjur ingår i studien.

– En enda människa förmår inte mycket mot till exempel en stor, sabeltandad katt, men en hel flock människor som samarbetar, med stenar och andra vapen i händerna, kunde skrämma bort den och stjäla dess byte, säger Lars Werdelin.

Specialisterna gick under
Så gick Östafrika från att ha ett tjugotal stora, högt specialiserade rovdjur till att bara ha sex stora rovdjur idag, varav alla, utom den starkt hotade geparden, är ekologiska generalister, som kan överleva under vitt skilda omständigheter.

– Det var bara de rovdjur som kunde anpassa sig till människans närvaro som klarade sig, säger Lars Werdelin.

Forskarna har också gjort en så kallad ekometrisk undersökning av växtätarnas tänder. Tänderna avslöjar vilken typ av växter som djuren ätit och ger därmed indirekt en uppfattning om klimatet. Resultaten visar att nederbörden och temperaturen i den här delen av världen var stabila, samtidigt som djurlivet förändrades dramatiskt.

– Våra resultat visar att klimatet inte är allt. Det samspelar alltid med biologiska processer, vilket gör effekterna svåra att förutsäga. Det är något som är viktigt att ha i minnet även när vi blickar framåt från vår egen tid, säger Lars Werdelin.

Artikel: Fortelius et al: ”An ecometric analysis of the fossil mammal record of the Turkana Basin”, Phil. Trans. R. Soc. B, 2016. DOI:10.1098/rstb.2015.0232. Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Kontakt: Lars Werdelin, Professor i paleobiologi, Telefon: 070 341 11 38, E-post: lars.werdelin@nrm.se

De tidiga människorna formade Afrikas djurliv

 lästid ~ 2 min