Artikel från RISE Research Institutes of Sweden

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns idag 31 hästar per 1000 invånare i Sjuhärad. Forskning i projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” visar hur det går att få kretslopp för hästgödsel – från stall till mark. Och det visar sig också att det finns en stor vilja till samarbete mellan lantbrukare och stallägare för att hästgödseln ska kunna använda som en resurs.

Varje år producerar landets hästar hela två miljoner ton hästgödsel. Hantering av hästgödsel är ett kostsamt problem för många hästägare samtidigt som lantbrukare efterfrågar lättillgängliga näringsämnen till sina gårdar.

Stallägarna, som ofta betalar dyrt för att forsla bort gödseln, anpassar till exempel gärna vilket strömaterial de väljer att använda för att gödseln ska kunna bli en attraktiv och näringsrik produkt för lantbrukare och för att de själva ska kunna spara pengar. De mallar för samarbetsavtal som tagits fram av projektet ska också underlätta gödselhanteringen.

Tre stycken pilotfall som utförs på olika stalltyper i Sjuhärad visar också att gödseln på ett enkelt sätt går att använda som en resurs och att det finns ett intresse – både på ett ekonomiskt och miljömässigt plan – hos lantbrukarna att använda höstgödsel och sprida på åkrarna.

Dyr hantering av gödselhantering
Lantbrukare Per-Johan Strömbom som är med i ett av pilotfallen håller helt med och säger:

– Jag är ekobonde och gör det här i första hand för miljön. Det känns helt fel att köra hästgödseln till deponi, när det faktiskt kan vara en resurs. Bra även att stallet ligger så nära, det kan ge viss ekonomisk fördel för mig också.

Anna Grudén, som är ordförande i Brämhults Ryttarsällskap som också deltar i ett av pilotfallen, påpekar att den dyra gödselhanteringen har minskat betydligt.

– För oss som ideell förening har gödselhanteringen varit en stor kostnad. Det har också känts fel att man sett hästgödsel som sopor, inte som en resurs! Vi tänker också på gödseln ur hållbarhets- och miljösynpunkt, och tycker dessutom att det är mycket bra att bonden som ska hämta gödseln bor så nära.

Projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Hushållningssällskapet Sjuhärad, Maskinringen Sjuhärad och Kommuner i Sjuhärad och finansieras av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.

Kontakt: Ylva Alonzo, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tel 010-516 5193, ylva.alonzo@sp.se
Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tel 010-516 5738, gunilla.henriksson@sp.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera