Tema

Boendesegregationen ökar i svenska storstäder

Invandrarbarn från synliga minoriteter som växer upp i låginkomstområden riskerar i mycket högre utsträckning att bo kvar i samma sorts område som vuxna jämfört med svenskfödda personer i samma grannskap. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, där forskare följt boende- och inkomstutvecklingen i Sveriges storstadsområden.

– Våra resultat visar att det finns ett starkt samband mellan att tillhöra en synlig minioritet, det vill säga att inte tillhöra majoritetsgruppen i ett samhälle, och att över generationer bli fast i ett utsatt låginkomstområde, säger Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete.

Björn Gustafsson har tillsammans med forskarkollegorna Torun Österberg, vid samma institution, och Katarina Katz, Karlstads universitet, följt samtliga invånare födda 1974 som vid 16 års ålder var bosatta i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ingick 19 445 personer i studien. När personerna var 32 år gamla följdes de upp avseende medelinkomst i det grannskap där de etablerat sig som vuxna.

Samhällaklyftorna har vidgats
Studien visar att hela 61 procent av de barn som tillhörde synliga minoriteter och var bosatta i utsatta låginkomstområden fortfarande bodde i likvärdiga områden även i vuxen ålder. För de som vuxit upp i samma typ av grannskap men inte tillhörde synliga minoriteter var siffran däremot nära hälften så stor; 35 procent bodde kvar.

– Resultaten är i samklang med att vi vet att samhällsklyftorna i Sverige har vidgats under de gångna decennierna. Tidigare var låginkomstområdena en första anhalt för många invandrare, men i takt med att de fick arbete flyttade de vidare till andra bostadsområden, säger Björn Gustafsson

Resultaten visar att rörligheten bort från låginkomstområdena har minskat. Idag finns betydligt fler invandrarungdomar som under största delen av sin uppväxt levt i ett utsatt bostadsområde.

Invandrarna dominerar i låginkomstområden
Studien innefattar tidsperioden 1990-2006, en period då det enligt Björn Gustafsson skett stora förändringar avseende inkomstfördelning i Sverige. Ökade löneklyftor, förändrad beskattning och kapitalinkomsternas växande betydelse är några av de bakomliggande faktorerna.

– Tillsammans med en sänkt ambition för bostadspolitiken har det lett till att boendesegregationen blivit mer markant i Sverige, säger Björn Gustafsson.

Nya vågor av invandrare har också anlänt till Sverige och invandrarna har antalsmässigt kommit att dominera befolkningen i låginkomstområdena.

– Boendesegregationen har allt mer kommit att bli en fråga om etnisk segregering, säger Björn Gustafsson.

Slående likheter med USA
Studien är unik i Sverige därför att den undersökt generationsöverskridande samband – inte enbart på individnivå, utan också på grannskapsnivå. Liknande studier har tidigare gjorts i USA och vid en jämförelse av resultaten ser forskarna stora skillnader men också slående likheter.

I båda länder är den synliga minioriteten fast på så sätt att många som är uppväxta i underprivilegierade bostadsmiljöer fortsätter att leva där även som vuxna. Detta innebär att kontakterna mellan personer som är olika med avseende på ursprung, kultur och religion riskerar att minska.

– Den socialal tilliten till samhället kan därmed minska. De negativa konsekvenser som detta medför blir till sist en angelägenhet för samhället i stort, säger Björn Gustafsson.

Studien:Residential segregation from generation to generation: Intergenerational association in socio-spatial context among visible minorities and the majority population in metropolitan Sweden” finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Population, Space and Place”. Wileyonlinelibrary.com DOI: 10.1002/psp.2028

Kontakta:
Björn Gustafsson
, professor i socialt arbete bjorn.gustafsson@socwork.gu.se, telefon 031-29 80 66, 031-786 1890
Torun Österberg, docent i socialt arbete torun.osterberg@socwork.gu.se, telefon 0705-952624, 031-786 1841
Katarina Katz, lektor i nationalekonomi, Karlstads Universitet Katarina.katz@kau.se, telefon 054-700 20 18

Boendesegregationen ökar i svenska storstäder

 lästid ~ 3 min