Hur dödsfall i familjen påverkar oss senare i livet
Förlusten av ett barn, en make eller en maka, beskrivs ofta som det värsta man kan drabbas av i livet. Trots att risken ökar med stigande ålder finns få studier som undersökt hur förlusten av nära och kära påverkar hälsan hos äldre. Forskaren Anna Bratt vid Linnéuniversitetet har nu undersökt hälsoeffekterna hos äldre efter ett dödsfall i familjen – och om effekterna varierar beroende på om det handlar om ett förlorat barn, en maka/make eller förlust av både barn och make/maka.
Resultaten i Anna Bratts avhandling Surviving the loss of a child, spouse, or both: Implications on life satisfaction and mortality in older ages, visar att majoriteten av de deltagare som har förlorat ett barn, en make/maka eller både och, upplevde förlusten som en av de tre mest negativa händelserna i livet.
Avhandlingen är indelad i tre delstudier: Först studerade Anna Bratt om deltagarna inom förlustgrupperna beskriver förlusten som en av de tre viktigaste negativa händelserna i deras liv, därefter utforskade hon om förlusten inverkar på livstillfredställelse och avslutningsvis dödlighetsrisk.
Ungefär 70 procent av de som hade förlorat antingen ett barn eller sin make/maka nämnde någon av dessa förluster bland de tre viktigaste negativa händelserna. Av de som hade förlorat både ett barn och make/maka valde ca 48 procent båda förlusterna, medan ca 40 procent uppgav antingen förlusten av barnet eller maken/makan.
Skillnader mellan män och kvinnor
De olika förlusterna tycks endast ha en liten inverkan på deltagarnas livstillfredsställelse och dödlighetsrisk. Det framkom att för varje år som hade förflutit sedan förlusten/förlusterna minskade risken att dö med ca 1 procent. Vem man har förlorat tycks inte heller ha någon betydelse.
I Annas avhandling hittar man också tydliga könsskillnader. Männen inom samtliga förlustgrupper hade lägre livstillfredsställelse jämfört med kvinnorna i samma grupp, dessutom hade männen inom gruppen som förlorat ett barn en ökad risk att dö jämfört med kvinnorna.
När det gäller val av negativa livshändelser valde lika många män och kvinnor antingen barnet, maken/makan eller både och, med undantag av den grupp som valde antingen barnet eller maken/makan, där signifikant fler kvinnor inom gruppen som hade förlorat både ett barn och en make som nämnde förlusten av barnet men inte maken.
Männen inom denna grupp hade det omvända mönstret, att fler män nämnde förlusten av makan men inte barnet.
Deltagarna i avhandlingen kommer från den svenska nationella studien om åldrande och omsorg, the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC).
Disputationen som är den första vid Linnéuniversitetet, inom ämnet psykologi, sker 20 maj kl.13.00 i sal Wicksell, hus K, campus Växjö.
Kontaktpersoner: Anna Bratt, tfn: 0470 76 78 18, Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070 308 40 75
