Tema

Gamla helgdagar får ny mening

Jul, påsk, Kristi himmelsfärd och nu pingst… Framför allt innebär det ledighet, men vilken betydelse har de religiösa högtiderna idag? Forskning.se synar de kristna helgerna.

Fram till 2004 var annandag pingst en ledig måndag, just när våren stod i full blom. Men när nationaldagen den 6 juni skulle bli helgdag måste en annan dag bort. Den helgdag som då fick ryka var just annandag pingst, eftersom den ansågs minst olämplig att ta bort enligt regeringens utredare. Den vann över trettondedag jul, första maj och Kristi himmelsfärdsdag, med argumentet att den samhällsekonomiska effekten skulle bli minst. Om till exempel trettondedag jul tas bort – som var närmaste kandidat – skulle fjällturismen drabbas hårt.

Även svenska kyrkan själv röstade på annandag pingst.

Idag tänker allt färre på Jesus på de stora kristna högtiderna. Det är snarare ledigheten som hägrar, möjligheten att få vila upp sig, äta gott och träffa släkt och vänner. Och just pingst har blivit bröllopens förlovade högtid.

– Det har också sin mening. Helgerna kan ha en annan mening än den traditionellt kristna. Under julen har barnen blivit den nya religionen för många, att se till att de har det bra och får allt de behöver, säger Karin Jarnkvist, doktor i religionsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Många vet att Jesus födelse ligger bakom det kristna julfirandet, och att hans död och uppståndelse är orsak till påskfirandet. Och kanske även att Kristi Himmelfärdsdag markerar Jesus uppstigande till himmelriket, 40 dagar efter att han uppstått ur sin grav. Men färre vet nog att pingsten uppmärksammar Den Heliga Ande som kom över människorna (lärjungarna) två veckor efter att Jesus stigit upp till himmeln.

– Förr var de kyrkliga traditionerna starkare, man gick i kyrkan och firade precis som alla andra, antingen man själv trodde på allt eller inte. Dessutom hade man kristendomsundervisning i skolan.

Färre kyrkobesök
I Sverige har vi under 1900-talet sett en jämn nedgång i kyrkobesöken, men att vi går mindre på gudstjänster behöver egentligen inte vara ett tecken på mindre tro, menar hon. Vi utövar helt enkelt vår tro på andra sätt, till exempel tänder ett ljus i kyrkan när vi känner för det, går på musikgudstjänster eller finner andlighet i andra rum som naturen.

– Den kristna traditionen blandas ofta upp med influenser från andra religioner idag, säger hon och pekar på new age, buddism med mera. Många plockar från olika typer av religion.

Karin Jarnkvist menar att sekularisering egentligen är ett dåligt begrepp. Religionssociologerna talar hellre om en religionsförändring.

– Allt handlar om vilken syn man har på religion och på vad Gud är. Idag skiljer man på substantiell religion och funktionell religion. I den substantiella handlar det mycket om innehållet, med riter eller regler som måste uppfyllas, medan religion som funktion handlar om den mening som tron spelar i ens liv. Och det avgör man ju själv. Det finns olika sätt att möta Gud.

Hedniska högtider
Även om majoriteten av våra svenska högtider är kopplade till kristendomen idag, har det inte alltid varit så. Innan Sverige kristnades hade vi hedniska högtider, som sommarsolstånd och vintersolstånd, kopplade till fruktbarhet och skörd. Det var inte ovanligt att de hedniska högtiderna, med stark folklig förankring, sonika togs över av kyrkan.

– Julen förlades till en tid där det redan fanns en högtid – vintersolstånd med midvinterblot. På så vis gav man en gammal helgdag en ny mening. Funktioner och riter kan byta innebörd men själva firandet ända vara kvar.

Jesus lär i själva verket ha fötts någon gång tidigt på hösten. Men det var antagligen lättare för den romerska staten att få med sig folket genom att utnyttja något som redan fanns. Samtidigt blev kristendomen sannolikt mer meningsfull för de nyomvända om födelsen sammanföll med något kärt och bekant. I stället för att fira solen, firade man ”solens skapare” – Jesus.

Kommer vi ha kvar våra kristna helger om, säg hundra år?
– Det kan jag inte spekulera i, men jag hoppas att fler religioner i Sverige kommer att inkluderas i våra helgdagar, säger Karin Jarnkvist.

Det har redan skett glidningar i helgernas betydelse och flera kommer säkert att få ny mening. Midsommar är dock en gammal tradition som överlevt utan kristen hjälp.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Gamla helgdagar får ny mening

 lästid ~ 3 min