Tema

Folkförflyttningar ökar hotet vid naturbränder

Gräs- och skogsbränder är på många håll i världen ett hot mot djur och människor. Medan klimatförändringar sannolikt leder till fler och större bränder kommer allt fler människor att i framtiden direkt drabbas på grund av demografiska förändringar, enligt en ny undersökning från Lunds universitet.

Wolfgang Knorr vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från Tyskland och Kina bland annat undersökt hur allt varmare klimat korrelerar med bränder i olika naturtyper med Förhandsgranska ändringarolika slags växtlighet runt om i världen.

De har också studerat en annan mer okänd aspekt av bränderna. Enligt Wolfgang Knorr kommer demografiska förändringar att få stora konsekvenser för brändernas utbredning, antal och i vilken omfattning de utgör hot mot människor.

Fler människor i brandutsatta områden
– Vårt viktigaste resultat är att demografiska förändringar kan påverka mer än klimatförändringar till att riskerna ökar. Den största anledningen till att fler drabbas i framtiden är att antalet människor som lever i, eller på gränsen till, brandutsatta områden blir fler, säger Wolfgang Knorr.

Studien visar att klimatförändringar kommer att leda till fler bränder i naturen i Nordamerika, Sydeuropa, Centralasien och huvuddelen av Sydamerika. I Afrika, Mellanöstern samt delar av Asien och Sydamerika kommer befolkningsförändringar att leda till färre bränder.

Ingen kvar som stoppar bränderna
Befolkningsförflyttningar innebär också att det i vissa trakter knappt bor några människor. Detta påverkar också antalet bränder och hur mycket de breder ut sig.

– När det inte finns några människor kvar i ett område är risken stor att bränderna blir fler och tillåts bli större. Undersökningen visar att klimatförändringar är intimt förknippade med stads- och landsbygdsplanering. Den visar att riskerna kan minimeras med effektiv planering, säger Wolfgang Knorr.

Studien har gjorts genom att samla all global tillgänglig data om naturbränder som registrerats via satellit sedan 1997, data som körts i en modell med olika scenarier kring förändringar i växtligheten baserat på klimatförändringar och ökade koldioxidutsläpp. Den publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

För mer information: Wolfgang Knorr, forskare (engelskspråkig) Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap +30-69-920 79 11 Wolfgang.knorr@nateko.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Folkförflyttningar ökar hotet vid naturbränder

 lästid ~ 1 min