Tilliten skapas i den lokala byråkratin

Den sociala tilliten kan tyckas vara ett mått på hur mycket vi litar på varandra. Det är åtminstone så som frågan ofta är formulerad, som i SOM-institutet årliga undersökning: ”Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?”

– När man svarar på frågan svarar man egentligen inte på den frågan för man kan ju inte känna ”alla människor”. Istället gör man förmodligen en utvärdering av den moraliska halten i samhället där man befinner sig, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid University of Oxford.

SOM-institutet har ställt frågan sedan 1996. Det svenska folket har hela tiden avgivit samma svar, att den moraliska halten är hög, mycket hög. Till skillnad från länder som USA och Storbritannien där tilliten har sjunkit under senare år.

En hög grad av tillit har samma funktion för ett samhälle som smörolja har för en maskin. Om människor litar på varandra behövs färre låsta dörrar, kostnaden för säkerhet blir inte så höga och man behöver inte i lika stor utsträckning blanda in advokater och skiljedomare. Ett samhälle där medborgarna känner tillit har också lättare att bygga ut samhälleliga funktioner som infrastruktur, rättsapparat och socialförsäkringar. Dessutom, visar en avhandling från Göteborgs universitet, påverkar tilliten benägenheten att vaccinera sig.

Lägre tillit hos arbetslösa

Men tilliten är inte jämnt fördelad, vissa har mer än andra. Arbetslösa, utlandsfödda och långtidssjukskrivna har lägre tillit.

– I de här grupperna finns bara 35-40 procent höglitare, säger Bo Rothstein.

För befolkningen som helhet låg andelen höglitare på en rekordhög nivå 2014; 61 procent.

Att tilliten är lägre hos vissa grupper riskerar att leda till en ond spiral när verksamheter som är riktade mot de här grupperna inte löper lika smidigt, vilket i sin tur minskar tilliten. Det är nämligen här, i den lokala byråkratin, som tilliten skapas. Enligt Bo Rothstein är det en förklaring som har stöd i den forskning som finns, till skillnad från den länge rådande teorin att det är i folkrörelserna som tilliten uppstår.

–  Det finns inte ett enda empiriskt belägg för den teorin. Det beror på olika saker, när man är aktiv i en organisation ser man att andra inte ställer upp och sedan finns det olika slags organisationer, Ku Klux Klan och Hells Angels är också organisationer. Tillit är en viktig tillgång men att den skapas underifrån stämmer inte alls.

Myndigheter viktiga – om de sköter sig

Forskningen som lyfter fram den lokala byråkraten framför frivilligorganisationerna kommer bland annat från Danmark, tillitens högborg. I en artikel publicerad i tidskriften Political Behavior argumenterar forskarna Kim Mannemar Sønderskov och Peter Thisted Dinesen för att tilliten till myndigheter påverkar den allmänna tilliten, den som kallas social trust.

Den myndighet som de flesta kommer i kontakt med, dessutom under lång tid, är skolan.

– Utbildningssystemet har en extremt stor diskretionär makt med sin möjlighet att sätta betyg, säger Bo Rothstein.

Men även andra myndigheter är viktiga för att skapa tillit. Detta gäller framför allt i kontakten med människor som kommer från länder där tilliten är lägre och som under den första tiden i Sverige kommer i kontakt med en lång rad myndigheter.

Även högre tjänstemän, de som få kommer i kontakt med i vardagliga ärenden, kan påverka tilliten när det kommer fram att de inte behandlar alla lika.

– Man ska alltså inte göra som cheferna på Skatteverket har gjort, säger Bo Rothstein.

Händelsen som åsyftas är när en överdirektör på Skatteverket ringde för att varna en före detta kollega om att SVT:s Uppdrag Granskning hade beställt information om honom. Programmet sändes i mars 2016.

Motsatt effekt i länder med hög korruption

Skolväsendet är inte bara den myndighet vars tjänstemän har stor makt över tilliten, ny forskning som Bo Rothstein har varit med att ta fram visar också att utbildning i sig är en av de faktorer som kan skapa en ökad känsla av tillit.

– Det finns olika teorier om varför, en går ut på att när man utbildar sig får man mer kontakt med människor som inte är som en själv. Man får också bättre möjligheter att bedöma hur samhället fungerar.

Men det här sambandet gäller bara om skolledarna och lärarna i skolväsendet sköter sig. I länder med hög korruption, som Rumänien, har utbildning en motsatt effekt. Kontakten med det korrupta skolväsendet minskar tilliten.

Det är i starka välfärdsstater, alltså länder med små inkomstskillnader och en pålitlig byråkrati, som tilliten är högst. Men när och varför förändras folks tillit? Och vad kan en välfärdsstat göra för att tilliten ska öka, eller åtminstone inte minska? Hur påverkas tilliten till exempel av den flyktingkris som uppstod under hösten 2015?

– All forskning om tillit visar att det bara är långsiktiga kriser som kan påverka tilliten, säger Jan Mewes, docent i sociologi vid Umeå universitet. Därför förväntar jag mig att flyktningkrisen inte påverkar tilliten.

Jan Mewes menar att grunden för tillit är en känsla av optimism och kontroll.

– Det kan vara svårt att avgöra vad som är skillnaden mellan optimism och tillit, säger Jan Mewes.

En av välfärdsstatens viktigaste uppgifter är att skydda sina medborgare när någonting går fel. Jan Mewes kallar det för ”life course risks”: det kan handla om skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet. Hur välfärdsstaten agerar under sådana här händelser, när optimismen kan få sig en törn, och hur tilliten påverkas hos de som drabbas. Det här studerar Jan Mewes och hans kollegor i ett pågående forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

– Vi ska studera hur så kallade life course risks påverkar folks tillit, säger Jan Mewes.

För att kunna göra det behöver forskarna veta hur folk ser på tilliten före och efter en sådan händelse. Några sådana intervjuundersökningar finns inte i Sverige, istället har tre andra välfärdsstater valts ut: En konservativ (Tyskland), en socialdemokratisk (Norge) och en liberal (USA).

Fem forskare från Kanada, Storbritannien och Sverige arbetar nu med att analysera datan och Jan Mewes tror att de kommer att kunna presentera sina resultat i slutet av året.

Text: Johan Frisk, frilansskribent på uppdrag för forskning.se