Naturhistoriska riksmuseet har i dagarna tagit emot en last med material från det asteroidnedslag som dödade dinosaurierna. Det unika materialet kommer att ligga till grund för decennier av spännande forskning.

Kan liv från nedslagsplatsen ha slungats ut i universum? Det är en av frågorna som forskarna från Naturhistoriska riksmuseet vill besvara, genom att undersöka innehållet i den närmare ett ton tunga lådan, som donerats till museet från USA:s rymdstyrelse Nasa.

Materialet består av kalksten, som kastats ut från nedslagsplatsen i Mexiko och samlats in i Belize, 500 km därifrån. När den 10 km stora asteroiden kolliderade med jordytan för 66 miljoner år sedan, blev värmeutvecklingen så stor att berggrunden smälte och skvätte ut åt alla håll.

Sfäruler med liv
Rester från nedslaget finns utspridda över hela världen. I Belize, där materialet samlats in under sex år av Nasa:s forskare och medlemmar i The Planetary Society, är lagren uppemot 30 meter tjocka och innehåller så kallade sfäruler, som forskarna är särskilt intresserade av. Det är små kulor av sten, vars yta smält av friktionen och omvandlats till en glasaktig marmor.

Professor Vivi Vajda vid lådan med nedslagsmaterial som kommit från Nasa. Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet
Professor Vivi Vajda vid lådan med nedslagsmaterial som kommit från Nasa. (Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet)

– Inuti dessa kulor har levande organismer kapslats in i samband med nedslaget. Nu vill vi ta reda på hur varmt det blev inuti. Vi vet från meteoriter att de blir mycket heta på ytan, men inte särskilt varma inuti. Så nu är frågan: kan aminosyror eller DNA-strängar ha överlevt nedslaget inuti de här sfärulerna? säger Vivi Vajda, professor och chef för museets paleobiologiska forskningsenhet.

Om svaret är ja väcker det en svindlande tanke: sfäruler som slungades ut genom jordens gravitationsfält kan ha fört med sig liv från jorden till andra platser i universum.

Museets paleontologer kommer också i samarbete med planetforskare från den geovetenskapliga forskningsenheten att leta efter rester från själva asteroiden.

– Vi hoppas hitta metaller, som järn, nickel och krom. De skulle kunna avslöja saker om asteroiden, som vi inte vet så mycket om, säger Vivi Vajda.

Samlad kompetens och utrustning
En viktig anledning till att Nasa valt att placera materialet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är den samlade kompetensen av paleontologer och planetforskare som finns här, liksom den avancerade jonmikrosond (Nordsim), som tillåter forskarna att undersöka mikrometersmå partiklar.

Tillsammans kommer man nu att försöka ta reda på vad som egentligen hände när den stora asteroiden, ökänd för att ha inneburit slutet för dinosauriernas tidsålder, slog ner.

Fotnot: Expeditionerna då materialet samlades in leddes av Dr Adriana Ocampo (Nasa HQ, Washington) och sponsrades av Nasa Exobiology Program och The Planetary Society.

För mer information:
Vivi Vajda, professor i paleontologi, Tel: 08-5195 4266, E-post: vivi.vajda@nrm.se

Michaela Lundell, vetenskapskommunikatör, Tel: 08-5195 4247, Mobil: 0708-68 53 94,
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera