Artikel från Göteborgs universitet

När säger den engelsktalande “whether that will happen is unknown” och när säger hen “it is unknown whether that will happen”? Studier av bland annat medeltida helgonberättelser och tidigmodern brevkorrespondens visar hur meningar med satsformade argument, och i synnerhet satsformade subjekt, har uttryckts under olika tidsperioder i den engelska språkhistorien.

Rickard Ramhöj, vid Göteborgs universitet har i sin avhandling studerat de alternativa uttryckssätt som finns för de predikat som tar ett satsformat subjekt, alltså en underordnad sats som fungerar som subjekt i en överordnad sats, i den engelska språkhistorien.

Underordnad sats först eller sist
I alla språk finns det olika sätt att uttrycka ett och samma innehåll, varierande sätt att beskriva en och samma situation. Dessa alternativa uttryckssätt, vars grammatiska struktur skiljer sig åt, visar sig ofta användas i olika kommunikativa sammanhang.

– Avhandlingen berör både analysen av strukturen i de olika alternativa uttryckssätten och analysen av de kommunikativa sammanhang där de förekommer, säger Rickard Ramhöj.

Han visar bland annat att meningar av typen “it is unknown whether that will happen” syntaktiskt måste analyseras på två skilda sätt beroende på vilket predikatet är. Vidare förekommer inte alla alternativa uttryckssätt under alla tidsperioder. Meningar av typen “whether that will happen is unknown”, där den underordnade satsen står initialt, tycks inte vara en del av den allra tidigaste engelskan, fornengelskan. Däremot var det vanligt med meningar där den underordnade satsen kommer sist, alltså “now is unknown whether that will happen”, ofta med ett initialt placerat adverbial.

Fokus på kontrast
Vad gäller de kommunikativa sammanhang där meningstyperna förekommer läggs i avhandlingen en större tyngdpunkt på inflytandet av kontrast än vad som gjorts i tidigare forskning.

– Det visar sig att om den underordnade satsen står i en kontrastiv relation till en proposition uttryckt i den tidigare kontexten är av avgörande betydelse för valet mellan de alternativa uttryckssätten, säger Rickard Ramhöj.

Med ett stort historiskt textmaterial som bas, innehållande allt från medeltida helgonberättelser till Shakespearianska dramer och tidig modern brevkorrespondens, presenteras i avhandlingen nya analyser i anslutning till ett antal frågor inom forskningen av meningar med satsformade argument.

– Förhoppningen är att dessa analyser ska leda till en bättre förståelse av de aktuella meningstyperna, och ge nya idéer om hur de kan beskrivas inom modern generativ grammatik, säger Rickard Ramhöj.

Mer information: Rickard Ramhöj, telefon: 031-786 1813, e-post: rickard.ramhoj@sprak.gu.se

Avhandlingen: On Clausal Subjects and Extraposition in the History of English. Tid och plats för disputation: fredagen den 15 april, 2016, kl. 13:15, Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborg Fakultetsopponent: Kari E. Haugland, Universitetet i Bergen

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera