Tema

Hotfulla situationer skapar rädsla hos sjuksköterskor

Hotfulla situationer från patienter och anhöriga är ett problem inom flera delar av sjukvården, och så även inom traumasjukvården. I en ny studie från Sahlgrenska akademin beskriver de intervjuade sjuksköterskorna bland annat hur de efter en konfliktsituation kan uppleva en rädsla för att bli igenkända ute i samhället och en oro inför att eventuellt tvingas vittna.

Att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen är ett problem som ökat globalt och även i Sverige. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor är en utsatt grupp jämfört med andra yrkesgrupper när det gäller risken att utsättas för hot och våld, både fysiskt och mentalt.

Inom traumasjukvården vårdas bland annat patienter som utsatts för fysiskt våld och eventuellt även utsatt andra, samt patienter med beroendeproblematik, vilket har visat sig vara faktorer som ökar risken för att uppträda hotfullt eller våldsamt gentemot andra.

I en ny studie har sjuksköterskor inom traumasjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset intervjuats om sina erfarenheter av hot och våld och vad det har för påverkan på bemötandet inom traumasjukvården.

Ofta verbala hot
De hotfulla situationerna var framför allt av verbal karaktär, som hotande eller kränkande kommentarer, eller arga blickar. Ofta var de orsakade av en upplevd konflikt mellan sjuksköterskan och patienten eller dess anhöriga.

– Många gånger upplevdes anhöriga som mer aggressiva och hotfulla än patienterna, säger Karin Avander, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Konsekvenserna av de upplevda hoten var både kort- och långsiktiga. Känslor som beskrevs var rädsla och att känna sig förolämpad, stressad och osäker. Förutom oron över sin egen säkerhet beskrevs en stark känsla av ansvar gentemot övriga patienter som vårdades på enheten.

– Ytterligare en konsekvens av hotfulla situationer var att sjuksköterskan ibland faktiskt omprioriterade sina omvårdnadshandlingar, för att på så sätt förebygga ytterligare hotfulla situationer, säger Anna Heikki, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Oro även efter arbetstid
Konsekvenserna sträckte sig även utanför arbetsplatsen, till sjuksköterskornas privatliv. Vissa beskrev att de numera var överbeskyddande hemma, upplevde en rädsla över att bli igenkända ute i samhället av patienter de vårdat och oroade sig för att eventuellt tvingas vittna mot någon ifall en allvarlig situation skulle uppstå, och vilka följder detta kunde få.

Det framkom också att den negativa stressen fått några av sjuksköterskorna att överväga en annan arbetsplats, där risken för hot och våld skulle vara avsevärt mindre.

För att undvika konflikter och hotfulla situationer förespråkade sjuksköterskorna en god kommunikation. Oftast fungerade det bäst att prata med en lugn och mjuk ton, medan det på andra patientgrupper istället fungerade bättre med en bestämd, kort och konkret ton.

Likt tidigare forskning visar denna svenska studie att traumavården påverkas av hot och våld och att hotfulla situationer kan leda till kort- eller långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskan.

– Sjuksköterskorna bör ges bättre förutsättningar att hantera dessa situationer genom exempelvis utbildning och diskussionsforum. Studien visar på behovet av kunskap och beredskap i hela organisationen gällande dessa hotfulla situationer och på behovet av strategier för hur hot och våld kan undvikas genom hela vårdkedjan, säger Karin Avander.

Artikeln Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting publiceras i mars/aprilnumret av Journal of Trauma Nursing.

Kontaktinformation:
Karin Avander, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, karin.avander@vgregion.se

Anna Heikki, specialistsjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, anna.heikki@vgregion.se

 

 

Hotfulla situationer skapar rädsla hos sjuksköterskor

 lästid ~ 2 min