Våld i skolan blir demokratidilemma för lärarna

– Den svenska skolan har problem, men problemen behöver nyanseras. De är inte svart-vita som media ger sken av utan det är mycket mera komplext, säger Silvia Edling

I boken ”Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor” belyser hon de svårigheter lärare möter i sitt dagliga arbete. Lärare har svårt att veta hur de ska hantera det demokratiska uppdraget där diskriminerings- och kränkningsuppdraget ingår:

”Det känns som att jag vill vara en bra lärare, göra rätt, kan inte du bara berätta för mig hur jag ska göra? Om jag bara tänker på det här sättet så måste jag väl vara inkluderande och bra?”

Krävs mer än prat
– Många pratar om värdegrunder, vill att mobbing ska motverkas och tycker att jämställdhet är jättebra. Det man inte pratar om lika mycket är hur trassligt det är. Att det krävs någonting mer än att bara säga att värdegrundsarbete är viktigt.

Det finns mycket forskning om värdegrundsarbete, jämställdhetsfrågor, specialpedagogik, mobbning, etnicitet och så vidare som visar att våld mot andra människor uppstår på en mängd olika sätt.

Innan någon lösning kan plockas fram är det alltså viktigt att först förstå hur våld uppstår, det vill säga vad det exakta problemet är i just den här situationen och hur problemet eventuellt hänger samman med andra faktorer.

– Av den anledningen går det inte att hitta den här säkra grunden, utan man måste snarare som lärare samla på sig olika former av kunskap som hjälper till att navigera, tolka och hantera en rörlig praktik. Det finns ingen quick fix!

Ibland gör vi misstag
Det gör skillnad när lärare har kunskaper om våld och förstår varför de handlar på det sätt de gör men det finns ingen lärare som är felfri.

– Vi måsta träna oss att bromsa in och ta in olika fakta och hålla dem levande. Vi kommer att göra misstag och ibland får vi backa tillbaka lite.

– Det finns övergripande strategier som är mer effektiva än andra men på detaljnivå kan vi inte veta på förhand vilka lösningar som är bäst lämpade.

Dilemmat i demokratin
I boken tar Edling upp olika dilemman som lärare brottas med. Ett sådant dilemma kan handla om spänningar mellan majoritet och minoritet. Om en klass bestämmer sig för att gå ut i skogen och plocka bär, men Kalle har ont i foten och inte kan gå i skogen, menar man då att hela klassen måste stanna hemma…?

Andra dilemman som boken behandlar är relationen mellan styrka och svaghet liksom viljan att hitta det rätta och säkra i ett komplext läraruppdrag. Författaren återkommer ständigt till behovet av att inte tappa kontakten med praktiken och konkreta människors känslor:

– Jag kan ju anse mig vara väldigt moralisk och demokratisk, men stämmer det verkligen om folk gråter omkring mig på grund av det jag gör? Visst, världen kan inte styras enbart av känslor och människor behöver lära sig anpassa sig, men forskning visar att om man bortser från känslor så kan det bli ganska grymt.

Till skillnad från tidigare lagar så trycker diskrimineringslagen och kränkningslagen på att individers känslor är viktiga att ta hänsyn till.

Sedan andra världskriget
Demokratiuppdraget är inget nytt utan hänger kvar sedan andra världskriget även om det har sett lite olika ut över åren. Idag förväntas av lärare att de ska kunna använda tidigare kunskap för att kunna reflektera i sin dagliga praktik.

Som lärare handlar det om att skaffa sig en bred och djup repertoar för att fatta genomtänkta beslut i nuet, vilket kan kännas övermäktigt ibland.

– Det krävs så mycket av lärare idag, så det är lätt att falla i fällan att söka en enkel lösning.

– Jag kan aldrig med säkerhet säga att gör jag så här så blir det bra. Jag måste hela tiden göra en analys. Här gjorde jag något bra, men här blev det fel och så backa tillbaka och ändra.

Den rörliga praktiken
Sist försöker Silvia Edling summera lite vad som förväntas av lärare utifrån uppdraget idag. Hon trycker på förmågan att hela tiden röra sig mellan det vi vet och det som sker omkring oss, den rörliga praktiken.

Hon betonar teorins roll, som många har så svårt för trots att lärarutbildningen bygger mycket på att använda teorier som ett sätt att upptäcka och förstå nyanser i en rörlig praktik.

– Vi måste lära oss hur vi ska närma oss teorierna och tänka kring dem annars riskerar de att bli meningslösa.

För mer information: Silvia Edling, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 82 60 silvia.edling@hig.se

Text: Douglas Öhrbom