Tema

Så kan försvarsmaktens urval bli bättre

Dagens soldater ställs inför andra krav än traditionellt försvar på hemmaplan. Men Försvarsmaktens tester och metoder har inte hängt med. Att även testa personlighet, motståndskraft och förmåga till återhämtning skulle innebära ett ett bättre urval soldater rekryteras, visar psykologisk forskning från Karlstads universitet.

Dagens urvalssystem inom försvarsmakten behöver anpassas för att bättre möta behovet av deltagande i internationella insatser. Mätningar av icke-kognitiva faktorer skulle förbättra systemet när deltagandet bygger på frivillighet och motivation, menar forskaren Charlotte Bäccman i sin avhandling ”Mind over Matter. Non-cognitive assessments for the selection of the Swedish voluntary soldier of peace”,

– Icke-kognitiva förmågor handlar om det som inte är direkt kopplat till vår intellektuella förmåga, vårt IQ. De rör exempelvis personlighet, förmåga att se sammanhang, skapa mening och förmåga till återhämtning, säger Charlotte Bäccman.

– I såväl USA som Europa lägger man in delar av det som kallas ”psykisk fitness” i utbildning och träning. Men det finns motstånd mot att lägga in detta i tester vid urval av personal – något som grundar sig på ofta misslyckade försök under andra världskriget. Här behövs mer aktuell forskning.

Mörkade trauman
I avhandlingen visar hon att urvalssystemet inte kunde förutse hur bra soldaterna presterade under en internationell insats eller hur väl de återhämtade sig vid hemkomsten. Hennes studier pekar även på att soldaternas egna skattningar av till exempel mental motståndskraft och psykiskt välmående, kan vara bra indikatorer på deras förmåga till återhämtning.

Men dagens frivillighet innebär en hög motivation hos de som söker sig till Försvarsmakten. Det finns en risk för att att de testade överdriver sina positiva önskvärda egenskaper och döljer sina mer oönskade egenskaper.

– Det här kan få långsiktiga konsekvenser, eftersom tidiga händelser av svår stress och påfrestning kan öka risken för psykisk ohälsa senare i livet. En av delstudierna i avhandlingen, visar att några av de antagna soldaterna hade ”mörkat” egna erfarenheter av tänkbara traumatiska händelser vid antagningsprövningen. Dessa individer löper alltså större risk att drabbas av psykisk ohälsa om de utsätts för fler allvarliga påfrestningar, berättar Charlotte Bäccman.

Högre stress före än efter insatsen
Under forskningsprojektet följde hon insatspersonal i både arméförband och en marin styrka. Soldaterna fick svara på frågor om stress och mental hälsa före, under och cirka ett år efter insatsen. Resultatet visar att stressnivån var högre innan insatsen, det vill säga under utbildningen då insatsstyrkorna tränar olika situationer. Efter insatsen, när soldaterna var på hemmaplan igen, hade de flesta återhämtat sig från stressen och få tycktes må dåligt.

– Till skillnad från många andra studier på internationella insatser, visar min forskning att god psykologisk hälsa tycks vara stabil över tid och situationer. Ett deltagande i en internationell insats behöver inte medföra risker för den psykologiska hälsan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en enskild individs erfarenheter kan skilja sig markant från den kollektiva erfarenheten, säger Charlotte Bäccman.

Försvarsmakten har ett livslångt rehabiliteringsansvar för personal som deltar i de fredsbevarande styrkorna och egna psykologer som kartlägger och följer upp den psykiska hälsan hos personalen. Forskningsprojekten som ligger till grund för avhandlingen har finansierats av Försvarsmakten.

Avhandling: Mind over matter: Non-cognitive assessments for the selection of the Swedish voluntary soldier of peace

Kontakta för mer information: Charlotte Bäccman, tel: 070-434 75 77

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så kan försvarsmaktens urval bli bättre

 lästid ~ 2 min