Tema

Så ser skogsfolk på katastrofer i skogen

Klimatförändringen ökar sannolikheten för hårda stormar och omfattande skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt. Det visar intervjuer med yrkesfolk som har egen erfarenhet av de värsta katastroferna för skogsbruket i modern tid – stormen Gudrun och branden i Västmanland.

Det viktigt att vara medveten om denna skillnad i uppfattning för att förstå varför vissa katastrofer ledder till förändring i arbetssätt medan andra inte gör det visar forskning vid Örebro universitet.

Jämfört skogsbranden i Västmanland med Gudrun
– Skogsbränder i många andra länder betraktas som ett problem, men inte i Sverige. Branden i Västmanland ses som unik. Ingen vet vad som kommer att hända, men det finns anledning att stanna upp och ta en diskussion om riskerna för skogsbränder i Sverige kopplat till klimatförändringen, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi

Tillsammans med Daniel Sjödin har han jämfört konsekvenser av och uppfattningarna om två av de värsta katastroferna för svenskt skogsbruk i modern tid. Det handlar om stormen Gudrun i januari 2005 och branden i Västmanland sommaren 2014.

Lidskog och Sjödin har intervjuat yrkesfolk inom skogsbruket som har egen erfarenhet från de båda dramatiska händelserna. Genom att använda sig av vetenskapliga teorier om riskhantering och om hur vi tolkar händelser analyserar de yrkesfolkets beskrivningar.

Berodde på sättet att bruka skogen
Örebroforskarna har analyserat intervjusvaren utifrån fyra kategorier: uppfattat allvar, orsaker, lärande och klimatförändring. De finner att de intervjuade uppfattar stormen Gudrun och skogsbranden i Västmanland på skilda sätt och drar olika slutsatser.

Gudrun drog fram över södra Sverige och fällde 20 procent av skogen i sin väg. Slutsatsen från de intervjuade är att de katastrofala följderna till stor del berodde på skogsbruket, tättväxande granar knäcktes av vinden och orsakade stor förödelse. Röjningsarbetet pågick under flera år.

Ingenting kunde förhindra stormen i sig menar de intervjuade. Däremot var deras uppfattning att stormen var en signal att till skapa ett skogsbruk som kan stå emot stormar bättre. Deras uppfattning var att skogsbruket kan anpassa sig genom mer varierade trädslag och ändrade metoder för avverkning.

Fel på krishanteringen
Studien visar på en annan inställning hos dem som var inblandade i skogsbranden i Västmanland. En särskild omständighet är att skogsbränder i sig inte är av ondo, utan tvärtom bra för den biologiska mångfalden.

Uppfattningen hos de intervjuade var att det inte går att göra skogen mer brandsäker. Orsaken till den okontrollerade spridningen var enligt dem brister i brandbekämpningen och i samhällets övergripande krishantering och hade ingenting med skogsbruket att göra. De intervjuade ansåg att även om bränder blir mer vanliga på grund av klimatförändringen, fortsätter de att vara ett mindre problem än stormar och insektsangrepp.

För mer information kontakta:
Rolf Lidskog, 019-30 32 72, rolf.lidskog@oru.se

Studie
Extreme Events and Climate Change. The Post-Disaster Dynamics of Forest Fires and Forest Storms in Sweden är publicerad i Scandinavian Journal of Forest research.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så ser skogsfolk på katastrofer i skogen

 lästid ~ 2 min