Tema

Oklar lagstiftning försvårar samverkan i krissituationer

Oklarheter i lagstiftningen kan göra det svårt för myndigheter att samverka i en krissituation. Å ena sidan har lagstiftaren infört ett krishanteringssystem som utgår från att myndigheterna ska samverka med varandra. Å andra sidan finns inte förutsättningarna preciserade i regelverket.

Rikard Karlsson vid juridiska institutionen, Umeå universitet har undersökt vilka rättsliga krav som ställs på myndigheterna att samverka vid olyckor och extraordinära händelser och hur dessa krav förhåller sig till sekretesslagstiftningen.

– Lagstiftaren har en ambivalent syn på samverkan, säger han.

I avhandlingen analyseras samverkan utifrån ett kommunalt perspektiv. Särskilt intresse riktas mot kommunernas samverkan med de statliga myndigheterna som har ett särskilt ansvar för samhällets krishantering, som länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom undersöker Rikard Karlsson samverkan mellan blåljusmyndigheterna, det vill säga räddningstjänst, polis och ambulans.

Samverka blir en sekundär uppgift
Avhandlingen visar att den vaga regleringen av samverkan innebär att myndigheternas skyldigheter att samverka får ge vika för andra rättsliga krav. Samverka blir en sekundär uppgift som myndigheterna ska vidta i mån av tid och resurser. Att lagstiftaren inte närmare har preciserat vilka krav som ställs på myndigheternas samverkan innebär att innebörden av de olika samverkansbestämmelserna i stor utsträckning styrs av hur myndigheterna uppfattar och tolkar begreppet samverkan.

– Innebörden av de olika samverkansbestämmelserna bestäms i huvudsak utifrån andra än rent rättsliga avvägningar. Det finns flera anledningar för lagstiftaren att närmare reglera förutsättningarna för samverkan i lag, säger Rikard Karlsson.

Ett annat grundläggande problem med dagens samverkansideal är att frågan om sekretess ofta behandlas i andra hand och inte sällan efter att något har inträffat. Sedan införandet av dagens krishanteringssystem 2002 har myndigheterna fått flera nya uppgifter, utan att det undersökts vilket sekretesskydd som finns och om detta bör ändras.

Brister i enskildas sekretesskydd
I undersökningen framgår att det finns ett relativt gott sekretesskydd beträffande myndigheternas säkerhetsåtgärder, däremot finns det brister i den enskildes sekretesskydd i myndigheternas hantering av olyckor och extraordinära händelser.

– Bristerna i sekretesskyddet innebär att myndigheternas möjligheter att utbyta uppgifter försvåras och att allmänhetens förtroende för myndigheterna kan minska. Det finns även oklarheter i de genombrott som finns i sekretesskyddet och som möjliggör för utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheterna.

– Med tanke på samverkans stora betydelse inom samhällets krishanteringssystem är det förvånande att lagstiftaren har lagt så lite tid på att utveckla de rättsliga förutsättningarna för samverkan, säger Rikard Karlsson.

Avhandling
Fredagen den 4 december försvarar Rikard Karlsson, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samverkan och sekretess: En rättsvetenskaplig studie av myndigheters informationsutbyte vid olyckor och extraordinära händelser. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, sal S213h. Fakultetsopponent är justitieråd Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen.

För mer information:
Rikard Karlsson, Juridiska institutionen, Umeå universitet, 010-142 8179, rikard.karlsson@jus.umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Oklar lagstiftning försvårar samverkan i krissituationer

 lästid ~ 2 min