Vuxnas makt över barnens hörsel
Forskarna har följt döva elever som går i samma klass som hörande elever. Det visade sig att de döva eleverna hade vissa privilegier, samtidigt som de också var marginaliserade.
– Vi hade aldrig kunnat upptäcka detta på annat sätt, säger professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet, en av författarna till en forskningsartikel som i december publiceras i Journal of Linguistic Anthrpology.
Forskarna har närstuderat hur det går till i två klassrum med vardera 12 elever där två är döva med cochleaimplantat – och använt videoinspelningar för att dokumentera händelser och relationer.
– Vi ville gå bortom ”talet om”, alltså att intervjua, och istället se vad som verkligen händer i och utanför klassrummet, berättar Sangeeta Bagga-Gupta som utfört forskningen inom ramen för KIT-projektet där frågor kring kommunikation, identitet och teknologier är utgångspunkten.
– Vi blev förvånade över hur mycket de vuxna styrde över barnens hörsel, att de kunde stänga av hörselhjälpmedlet eftersom de tyckte att de döva barnen behövde ha ”lugn och ro”. Det finns ingen som stänger av hörseln på hörande barn fast de också behöver lugn och ro.
Döva elever och hörande behandlades olika
Sangeeta Bagga-Gupta konstaterar utifrån denna studie att döva elever och hörande elever i samma klassrum behandlades olika. Ibland slapp eleverna med cochleaimplantat följa de vanliga reglerna och till exempel avbryta när andra pratade.
En slutsats i artikeln är att muntlig kommunikation gäller för alla och att cochleimplantaten är en ”gåva” till de döva eleverna som gör det möjligt för dem att bli en del av den förhärskande muntliga världen. I klasserna använde lärarna heller inte teckenspråk.
De döva elevernas resurspersoner däremot behärskade teckenspråk, men det användes sällan vilket enligt forskarna förstärkte de talade språkets styrkeposition och marginaliserade de olika språk som de döva eleverna kan kommunicera med. De hörande eleverna blir normen.
Studien visar alltså att tekniken med cochleaimplantat både är inkluderande och exkluderande, den erbjuder både möjligheter och hinder, för elever i blandade klasser.
Enligt Sangetta Bagga-Gupta är denna typ av forskning, att skärskåda vad som händer på plats, ovanlig men nödvändig:
– Samhället pumpar in massor av pengar utan att veta vad som sker. För mig väcker det etiska frågor. Den tekniska utvecklingen är fantastisk. Problemet är att vi släppt in cochleaimplantat i vardagen utan att studera vad som händer, säger hon.
Artikeln i Journal of Linguistic Anthropology är skriven tillsammans med Ingela Holmström och Rickard Jonsson vid Stockholms universitet och en tidigare version var en del av Ingela Holmströms avhandlingvid Örebro universitet.
Kontaktinformation:
Sangeeta Bagga-Gupta, 073- 509 50 79, sangeeta.bagga-gupta@oru.se