Rödbandsjuka är en allvarlig svampsjukdom på tall i delar av världen, och 2007 upptäcktes det första säkra angreppet i Sverige. Nu har det visats att svampen finns i stora delar av landet, men hur besvärlig sjukdomen kan bli här återstår att se. Ett fältförsök från SLU visar dock att sjukdomsutvecklingen på tall- och contortaplantor i mellersta Sverige är jämförbar med vad som har setts i varmare områden i världen.

I och på trädens barr eller blad finns en rik, men ofta ganska outforskad, flora av mikroskopiska svampar. En del av dessa svampar är skadliga för trädet, medan andra är tämligen harmlösa eller rent av nyttiga. Hanna Millberg från SLU har i sitt doktorsarbete vid SLU använt DNA-teknik för att kartlägga svampsamhällen i och på tallbarr. En av arterna har hon även studerat i fältförsök, då det finns farhågor att den kan bli en besvärlig skadegörare för skogsbruket i framtiden.

Svampen finns i hela landet

Rödbandsjuka är en svampsjukdom av okänt ursprung som gör att tallar förlorar mycket barr och ibland till och med dör. Sjukdomen har orsakat stora problem i andra delar av världen, men det var först 2007 som sjukdomen upptäcktes i Sverige, utanför Fagersta. Nu har sjukdomen upptäckts på flera platser i Norden, och Hanna Millbergs undersökningar visar att den svamp som orsakar rödbandsjuka, Dothistroma septosporum, kan förekomma på tall i stora delar av Sverige.

– När vi analyserade barr som samlats in i olika delar av landet visade det sig att svampen förekommer från Vaggeryd i söder till Fredrika i norr, säger Hanna Millberg.

I ett fältförsök utanför Fagersta följdes sjukdomsutvecklingen under två år, på plantor av både vår vanliga inhemska tall och den introducerade contortatallen. Förloppet visade sig vara jämförbart med vad som har rapporterats från varmare områden. Contortatallen anses vara mer mottaglig för sjukdomen, men i detta försök var sjukdomsutvecklingen likartad hos de två värdarterna.

Vid ett tillfälle identifierades Dothistroma septosporum hos fler än hälften av plantorna på en försöksplats, trots att bara ett fåtal av plantorna uppvisade de karaktäristiska symptomen på rödbandsjuka. Till synes friska plantor kan alltså bära på smittan, vilket är viktigt att känna till.

– Hittills tycks svampen inte göra någon större skada i svensk tallskog, men vi bör definitivt hålla ögonen på den, säger Hanna Millberg. Det kan vara så att den har funnits länge i landet och inte är ett problem, men den kan också tänkas bli ett problem i framtiden, t.ex. i ett varmare klimat.

DNA avslöjar artrikedomen

Med hjälp av DNA-sekvensering har Hanna Millberg kunnat visa att de svampsamhällen som finns på tallbarr runtom i Sverige och Litauen är mycket artrika. Den ekologiska funktionen är dock okänd hos merparten av dessa svamparter.

Svampsamhällets artsammansättning påverkades av både breddgrad och höjd över havet. Förekomsten av den svamp som orsakar sjukdomen tallskytte, Lophodermium seditiosum, minskade t.ex. med stigande breddgrad, dvs. mot norr.

– Utbrott av tallskytte är vanligare i södra och mellersta Sverige, säger Hanna Millberg. Förmodligen förekommer svampen även i norra Sverige, men utan att göra lika mycket skada.

Svampsamhället påverkades också av huruvida värdträdet växte djupt inne i skogen, eller i ett skogsbryn, där arterna var färre. Vidare var artrikedomen större i skadade barr än i friska barr och den ökade också med barrens ålder.

Studien ökar kunskapen om vad som styr svampflorans geografiska utbredning och dynamik i och på tallbarr. Denna kunskap banar väg för en bättre förståelse av svamparnas betydelse för träden och vad förändringar, såsom ett varmare klimat, kan innebära.

 

 

Kontaktinformation:

Hanna Millberg, Sveriges lantbruksuniversitet, Tel: 018-67 23 79, hanna.millberg@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)

 

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

Angrepp av rödbandsjuka. Foto: Hanna Millberg

Angrepp av tallskytte på liten tallplanta. Foto: Hanna Millberg

Hanna Millberg provtar barr. Foto: Johanna Boberg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera