Tema

Fynd i Gula flodens sediment kan skriva om jordens klimathistoria

Forskare från Sverige och Kina undersökt nutida och urtida sedimentavlagringar i världens mest sedimentrika flod – Gula floden i Kina. Fynden visar att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om.

För att rekonstruera hur det globala klimatet och jordytans topografi utvecklats genom årmiljonerna används ofta lämningar av eroderat landsediment som transporterats via floder till havsdjupen.

Denna process antas nämligen vara snabb och därmed inte ge några större sedimentavsättningar längs vägen. Det finns dock kunskapsluckor och motstridande data i forskningen som försvårar förståelsen av klimat- och landskapshistorien.

I ett försök att fylla dessa kunskapsluckor har forskarna, från Uppsala universitet (under ledning av Dr. Thomas Stevens) och Lanzhou University (under ledning av Dr. Junsheng Nie), Kina, analyserat Gula flodens sediment, från källa till utlopp, och kunde bestämma mineralsammansättningen.

De åldersbestämde också enskilda mineralkorn av zirkon, ett mycket hårt silikatmineral som är mycket motståndskraftigt mot vittring och därför är användbart vid dateringar.

– Det fungerar som ett unikt fingeravtryck som ger information om källan till dessa sedimentrester från bergskedjorna, säger Thomas Steven, en av studiens huvudförfattare vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Gula floden anses få det mesta av sitt sediment från vindburet mineraldamm kallat ”lössjord”, som framför allt finns koncentrerat på den kinesiska lössjordsplatån.

Denna platå är den största och en av de viktigaste klimatarkiv som finns på land från gångna tider. Den beskriver bland annat förändringarna av atmosfäriskt damm – en viktig drivande kraft bakom klimatförändringar.

Forskarna fann att Gula flodens sediment drastiskt ändrade sammansättning efter att ha passerat den kinesiska lössjordsplatån, men tvärtom vad de förväntat sig var vindburen lössjord inte den huvudsakliga källan för sedimentet.

Istället fungerade platån som en uppsamlingsplats för eroderat material från den tibetanska högplatån, som transporterats med Gula floden. Resultatet förändrar helt vår förståelse av ursprunget till den kinesiska lössjordsplatån. Det visar även på en omfattande lagring av sediment på land, vilket förklarar hittills motstridande data i forskningen.

– Våra resultat tyder på att det skedde en genomgripande förändring av monsunvindarna för 3.6 miljoner år sedan, som orsakade dränering av Gula floden och erosion av den tibetanska högplatån med påföljande deposition av lössjord, säger Thomas Steven.

Vittringen av detta eroderade material utgör också en ytterligare mekanism som kan förklara de reducerade nivåerna av atmosfäriskt koldioxid vid istidens början. Forskarnas nästa steg blir att jämföra erosionsdata från land och hav i syfte att uppskatta i vilken utsträckning sedimentationen på land påverkat den i havet.

– Bara då kan vi bedöma erosionen och dess effekt på atmosfäriskt koldioxid korrekt, och därmed på klimatet under geologiskt tid, säger Thomas Stevens.

Kontaktinformation
Thomas Stevens, tel: 073-645 2007, eller thomas.stevens@geo.uu.se

Fynd i Gula flodens sediment kan skriva om jordens klimathistoria

 lästid ~ 2 min