Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 september 2015

Grönlandskarta underlättar klimatforskning

För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur Grönlands inlandsis smälter och rör sig och som i sin tur har en påverkan på den stigande havsnivån som en följd av klimatförändringarna.

Resultaten presenterades nyligen i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Geophysical Research Letters.

– Vi är först med att presentera en så pass detaljerad karta. De kartor som finns tidigare har en upplösning på en kilometer med stora dataluckor. Vår nya är på 150 meter, säger Katrin Lindbäck, doktor i glaciologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Den nya kartan, som täcker 12 000 kvadratkilometer på västra Grönland, kommer att ge helt nya möjligheter till att forska på exempelvis smältvattnets väg från isytan ner genom isen och slutligen ut i havet via glaciärälvar. Grönlands inlandsis är den största ismassan på norra halvklotet och lagrar ungefär 10 procent av allt sötvatten på jorden. Om hela inlandsisen skulle smälta stiger den globala havsnivån med cirka 7 meter.

I forskargruppen samarbetar Katrin Lindbäck med kollegor från Danmark, Storbritannien och USA. Gruppen har tagit fram en avrinningskarta över hur smältvattnet från glaciärerna beter sig. När snö som lagrats under vintern och isytan smälter på sommaren, passerar vattnet genom så kallade glaciärbrunnar ner till botten. Hur vattnet sedan tar sig till glaciärfronten är fortfarande okänt, men rinner slutligen ut i älvar nedanför glaciären.

Det Katrin Lindbäck har hittat är att avrinningen inte ser ut så som man tidigare har trott.

– Vattnet kommer inte ut på samma ställe som det gjort om det runnit på isytan. Var det hamnar bestäms delvis av isytans lutning, men även av topografin och tryckförhållandena under isen. Avrinningsområdena kan ändras, och skifta över en smältsäsong beroende på hur mycket vatten som smälter på isytan, säger Katrin Lindbäck.

Det vatten som hamnar på glaciärbotten fungerar som ett smörjmedel mellan isen och botten och sediment, och påverkar isens rörelse. Och det i sin tur påverkar den globala havsnivåhöjningen. Kartan har hon tagit fram kartan genom att lägga ihop redan kända data med egna observationer som hon har gjort med markradar. Mängden smältvatten har forskarkollegor i Danmark mätt genom att med hjälp av väderstationer beräkna hur mycket vatten som rinner av från glaciärytan, och jämföra det med hur mycket som kommer ut i avrinningsområdena nedanför glaciären.

För att kunna jämföra de två, krävs det en bra karta över avrinningsområdena. Det har inte funnits tidigare utan den här nya kartan är den första av sitt slag i området. Innan har man bara kunnat anta att vattnet följer isytans topografi, men det är först nu som det går att se avrinningsvägarna under isen, säger Katrin Lindbäck.

Avhandling
Hydrology and Bed Topography of the Greenland Ice Sheet: Last known surroundings

Fakta
Grönlands inlandsis förlorar massa, vilket kan bidra avsevärt till stigande havsnivåer på jorden. Det allt varmare klimatet leder till en ökad avsmältning från isens yta och en acceleration av isens rörelse. Det sistnämnda fenomenet kallas för dynamisk uttunning och beror på att isen glider och kalvar i en snabbare takt, vilket gör att en ökad massa transporteras från land till hav. Den snabbare glidningen mot isens botten beror på att mer smältvatten från ytan når berggrunden, men mekanismerna bakom detta fenomen är bristfälligt förstådda. Uttunningen av isen har numera observerats på alla breddgrader på Grönland. Därmed är inlandsisens potentiella påverkan på havsnivåerna inom den närmaste hundra åren mycket svårt att uppskatta och detta utgör en stor osäkerhet i dagens klimatmodeller. Temperaturen i Arktis och Subarktis beräknas stiga med 3-5 °C de kommande hundra åren. Dagens modeller indikerar att Grönland med största sannolikhet är mycket känslig för ökade temperaturer, men att förutse avsmältningens hastighet är mycket svårt då nyckelprocesserna inte är klargjorda. Idag uppskattas det att havsnivåerna kommer att stiga med en halv meter innan år 2100, vilket kommer att påverka uppemot 500 miljoner människor som bor i kustområden runt om i världen. Skulle hela Grönlands inlandsis smälta ökar havsnivåerna med sju meter. Markbaserade radarmätningar har insamlats för att ta reda på den subglaciala topografin och de subglaciala termiska förhållandena i detalj. Inom projektet samlas det även in kontinuerliga mätningar av isrörelsen från GPS-stationer, passiv seismik vid öppningar av englaciala dräneringsvägar och det finns ett antal väderstationer på isen för modellering av avsmältningen.

Kontaktinformation
Katrin Lindbäck katrin.lindback@geo.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera