Tema

Så kan fler inbegripas i skolan

Mer fokus på lärmiljöer i stället för att skylla på elevers brister. Större förståelse mellan elever med olika förutsättningar. Mer strukturerad undervisning. Mer samarbete lärare emellan. Det är några resultat av ett omfattande forsknings- och utvecklings-projekt kring hur man ska få alla elever att utvecklas i skolan.

Malmö högskola har ansvarat för forskningsdelen i projektet som totalt 12 kommuner och 31 skolor deltagit i

Från politiskt håll hävdas ofta att resultaten i skolan måste höjas. Samtidigt vet de som jobbar i skolan att det inte är någon ”quick fix” att få alla elever att lyckas lära sig. 

Forsknings- och utvecklingsprojektet heter Inkluderande lärmiljöer och rör både elever i svårigheter och elever som behöver utmanas i skolan.  Projektet har pågått i tre år, är omfattande och har inbegripit alla nivåer i skolan; förvaltningschefer, inkluderingskoordinatorer, skolledare, skolteam, lärare och  eleverna själva.

—Syftet har varit att skapa en inkluderande lärmiljö för alla elever, säger universitetslektor Lisbeth Ohlsson. 

Hur hanterar skolor att elever har olika förutsättningar att lära och att eleverna kommer från olika sociala och kulturella miljöer? Hur kan undervisning, organisation, användbara metoder och djupare samarbete utvecklas och spridas vidare till fler? Hur ska man få attityder att ändras för att stödja elevers lärprocesser?

Första året gjordes en kartläggning och skolteamen med exempelvis rektor, specialpedagoger och lärare fick ange vad de hade för mål med sin verksamhet och hur de konkret planerade att gå tillväga framöver.  Vad hoppades de att forskaren skulle se när han/hon kom tillbaka om två år?
I forskningen ingick även studier kring inkluderingsstrategier på förvaltningsnivå och hur förvaltningscheferna vill implementera sina strategier i sina kommuner. Även att höra alla elevers röster i årskurs tre och sju har ingått i forskningsprojeket. 
Andra året ägnades åt fyra fördjupningsområden ; elevers delaktighet, kollegialt lärande, didaktiskt handlingsutrymme och didaktiskt samarbete kring inkluderande undervisning.

Tredje året kom forskarna tillbaka ut till skolorna för att se hur fördjupningsprojekten landat och för att se vilka förändringar som skett. Forskarna undersökte också vad som hänt genom intervjuer med förvaltningschefer och inkluderingskoordinatorer. 
– Ett tydligt tecken är att de inblandade talar om lärmiljöer i stället för att fokusera på elevernas brister, säger Lisbeth Ohlsson. Vi har lagt märke till ett  förändrat språkbruk och att kollegor samarbetar. Man vänder sig till varandra och frågar ”hur gör jag för att hjälpa eleven” i stället för att peka ut eleven och föreslå att eleven flyttas. 

Lisbeth Ohlsson och hennes kollegor ser också en ökad medvetenhet och analys av didaktiska frågor och att undervisningen beskrivs som mer strukturerad. Resultaten visar även att det i mindre utsträckning handlar om att  särundervisa elever på små enheter utanför skolan, något kommunerna undviker. Den kompetenta personalen utnyttjas bättre. Det finns en fortsatt flexibilitet och dynamik i gruppsammansättningen. De ser också fler konkreta exempel vad gäller skolors ombyggnad och fysiska utformning att man tänker inkluderande.
– Glädjande var också att vi såg att eleverna klarade varandras olikheter bättre. De blev tryggare och öppnare och det handlar både om de som befinner sig i svårigheter och de som klarar skolan bra.  

Kontaktinformation
Kontakt: Lisbeth Ohlsson: http://forskning.mah.se/id/lulioh

Så kan fler inbegripas i skolan

 lästid ~ 2 min