Diabetes dödligare för individer med låg socioekonomisk status

Omkring 400 000 svenskar har idag diabetes, och typ 1-diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar.

Senare studier har indikerat att insjuknandet i typ 1-diabetes bland 15 – 34-åringar minskar. En ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att den slutsatsen är felaktig – i själva verket är insjuknandet mellan två och tre gånger högre än tidigare beräknat.

Doktoranden Araz Rawshani har i samarbete med Nationella Diabetesregistret också undersökt hur socioekonomisk status och etnicitet påverkar sjukdomsförloppet vid diabetes.

Resultaten visar att:

• Individer med typ 1-diabetes som har låg inkomst och låg utbildning har en nästan tre gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och död.
• Individer med låg inkomst har 70 procent högre risk att utveckla hjärtsvikt.

Båda fallen gäller i jämförelse med individer med hög inkomst och hög utbildningsnivå.

– Dessa skillnader kan inte förklaras av traditionella riskfaktorer eller av andra demografiska variabler. Det innebär att socioekonomiska faktorer faktiskt kan utgöra en större hälsorisk än traditionella riskfaktorer, vilket i sin tur leder till att de konventionella kontroller sjukvården gör idag inte identifierar alla högriskpatienter, säger Araz Rawshani.

• Utomeuropeiska invandrare utvecklar typ 2 diabetes i genomsnitt ett decennium tidigare i livet än svenskfödda. Utomeuropeiska invandrare har dessutom högre risk att missa behandlingsmålen och att utveckla njurskador av sin diabetes – detta trots att dessa grupper får behandling för sin diabetes tidigare och har fler besök hos sin vårdgivare.
• Det finns etniska skillnader avseende risken att utveckla hjärtsvikt. Jämfört med personer födda i Sverige har individer från Sydasien en ökad risk, individer från Latinamerika en lägre risk.

Göteborgsstudiernas slutsats är att diabetesvården i högre grad måste uppmärksamma socioekonomisk status och etnicitet, satsa på en mer individanpassad vård och omformulera de gällande nationella riktlinjerna för diabetes.

– Kunskapen om socioekonomiska och etniska skillnader måste spridas och de nationella riktlinjerna bör konkretisera denna utmaning tydligare, säger Soffia Gudbjörnsdottir vid Nationella Diabetesregistret.

Göteborgsforskarna planerar nu fler studier för att se hur den negativa spiralen som omger låg socioekonomisk status kan förebyggas och förhindras.

Avhandlingen Socioekonomiska aspekter av diabetes och kardiovaskulär sjukdom försvarades den 1 juni.

Kontaktinformation
Araz Rawshani, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0768762685 araz.rawshani@gu.se