Artikel från Stockholms universitet
25 juni 2015

Tolkningen av moralundantaget hämmar bioteknikutvecklingen

Det så kallade moralundantaget för patentbarhet uttolkas olika av EU-domstolen, Europeiska patentorganisationen (EPO) och Världshandelsorganisationen (WTO). Det kan detta leda till ökad rättsosäkerhet, att konkurrensen sätts ur spel samt att vissa uppfinningar inom bioteknik inte kommer till stånd. Det hävdar Åsa Hellstadius i en avhandling från Stockholms universitet.

Att ansöka om patent i flera länder samtidigt medför omfattande administrativa kostnader. Det finns därför en rad överenskommelser på både europeisk och internationell nivå för att patent ska godkännas i samtliga länder som är parter av överenskommelsen. De tre dominerande institutionerna med inflytande över patenträtten i Europas länder är EU, EPO och WTO.

Mot bakgrund av den explosionsartade utvecklingen inom bioteknik finns i samtliga tre institutioners regelverk en bestämmelse om att ”det kommersiella utnyttjandet” av uppfinningar som anses strida mot ”allmän ordning eller goda seder” inte får beviljas patent – det så kallade moralundantaget.

Oenigheten skapar osäkerhet
Tanken är att bestämmelsen ska förhindra patent på uppfinningar som är oönskade av samhället. Åsa Hellstadius konstaterar att EU-domstolen och EPO gör olika tolkningar av begreppet kommersialisering. Enligt EPO kan aldrig kommersialisering omfatta själva utvecklingsprocessen. Frågan om moralundantag aktualiseras först vid patentansökan och därmed riktas bedömningen mot användningen av uppfinningen på marknaden.

EU-domstolen menar däremot att om utvecklingsprocessen kränker mänsklig värdighet så är även den en del av kommersialiseringen och omfattas följaktligen av moralundantaget.

– Oenigheten skapar en stor osäkerhet hos de aktörer på marknaden som berörs av regeln, säger Åsa Hellstadius.

Traditionsbrott
Vad som är ”allmän ordning eller goda seder” varierar mellan kulturer i både tid och rum. Vad som är god sed i ett land är inte nödvändigtvis det i ett annat. Inom WTO verkar hållningen vara att patent endast ska nekas om det finns ett motsvarande förbud mot kommersialisering i nationell rätt. Emellertid har EU-domstolen avslagit patent på uppfinningar trots att dessa har godkänts i ursprungslandet.

– För det första är det ett traditionsbrott. EU-domstolen brukar inte lägga sig i medlemsländernas nationella särdrag i moralfrågor. Det står naturligtvis EU-domstolen fritt att ändra rådande praxis, men då måste den öppet uttrycka det. För det andra strider EU-domstolens tolkning mot WTO:s. Eftersom två olika instanser gör två olika tolkningar måste det enskilda landet bryta mot någon av de internationella överenskommelser det har förbundit sig till, säger Åsa Hellstadius.

Hemlighållna uppfinningar
Konsekvensen av EU-domstolens strikta hållning kan bli att vissa uppfinningar inte kommer till stånd. Åsa Hellstadius poängterar att ett patentförbud inte är detsamma som ett marknadsförbud. Patentförbud gynnar ekonomiskt starka aktörer och missgynnar start up-företag som behöver patent för att kunna avyttra sina uppfinningar.

De kommer istället att hemlighålla sina uppfinningar vilket leder till att forskarsamhället inte kan ta del av dem och utveckla dem, menar Åsa Hellstadius.

Åsa Hellstadius disputerade på avhandlingen "A Quest for Clarity – Reconstructing Standards för the Patent Law Morality Exclusion" den 12 juni. Avhandlingen kan beställas via nätbokhandlare (Bokus och Adlibris). Bokhandlare kan beställa den på Bokrondellen. Den går även att beställa som print on demand.

Kontaktinformation
Staffan Westerlund Staffan.Westerlund@juridicum.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera