Tema

Här har du morgondagens medielandskap

Hur ser de viktigaste medietrenderna ut idag? Och hur blir miljöpåverkan från framtidens medieanvändning? Ett forskningsprojekt vid KTH har rett ut den saken. Resultatet är 14 långsiktiga medietrender och miljöbedömningar av fyra framtidsscenarier.

– Listan är inte komplett, men tar upp några av de viktigaste trenderna i den pågående förändringen av medielandskapet. Trender som kan få stor betydelse för hur medieföretag väljer att arbeta framöver, säger Malin Picha Edwardsson, filosofie doktor i medieteknik på KTH och den som utfört forskningen.

Så här ser listan ut, utan inbördes rangordning och delvis utan den detaljerade beskrivning som återfinns i avhandlingen.

  • Personligt inriktade eller individanpassade nyheter: Bortom massmedia, finns spridning av nyheter som är mer individuellt anpassade efter våra intressen. Vi ser tendenser till denna utveckling redan idag, men det är bara början. I framtiden kommer vi att i högre grad kunna läsa särskilt utvalda artiklar om ämnen som vi är specialintresserade av, i stället för att ta del av ett smörgåsbord av nyheter.
  • Ökat pendlande: Fler personer ägnar längre tid varje dag åt att pendla till och från jobbet, i bil, tåg, buss eller andra kommunikationsmedel. Det ökar kraven på medieinnehåll som kan konsumeras medan man förflyttar sig, och som kan konsumeras i flyttbara medieenheter som till exempel mobiltelefonen.
  • Big data och övervakning: Mer data samlas in i samhället och mer övervakning genomförs, på gott och på ont. Medieföretagen kommer att samla in mer data om sina kunder och deras konsumtionsbeteenden, samtidigt som andra företag och myndigheter i samhället samlar in information och övervakar händelser som rör medborgarna. Detta har betydelse för integriteten i samhället, men kan också innebära bättre service och bekvämlighet inom en rad olika områden.
  • Stressade, tidspressade konsumenter: I framtiden är det hög hastighet som gäller, med en hektisk livsstil och otåliga konsumenter. Detta ökar kraven på kortare, visuellt lättuppfattade nyheter och överblickbara översikter som många gånger ersätter djuplodande analyser. Simultan konsumtion av medieinnehåll ökar, vilket leder till ökad användning av mediekanaler som kan konsumeras medan man gör andra saker, till exempel cyklar, kör bil eller stryker tvätt.
  • Mer samarbete kring och delning av medieinnehåll: Den totala volymen och variationen i medieinnehållet ökar, beroende på ökat samarbete kring och delning av medieinnehåll, till exempel via bloggar och andra sociala medier. ”Vanliga” människor, som inte arbetar i medieföretag eller är utbildade journalister, producerar i allt högre grad nyhetsrelaterat innehåll som sedan delas med mindre eller större grupper av människor.
  • Mer icke-textformat för nyheter: Nyheter kommer i ökande grad att konsumeras i format som inte är textbaserade, som till exempel video, audio och bilder. I ett alltmer tidspressat samhälle, går det fortare att ta till sig nyheter om man inte behöver läsa om dem, utan se ett filmklipp i stället.
  • Ökade krav på höga hastigheter och hög kvalitet på nätverk och infrastruktur: För att klara större volymer datatrafik, ökar kraven på bättre infrastruktur. Mängden datatrafik väntas öka och nätverken behöver vara ultrasnabba och tillgängliga överallt.
  • Alltid uppkopplad, alltid synkroniserad: Eftersom vi använder våra mobiltelefoner (smartphones) mer och byter mellan olika mobila enheter, ökar kraven på smarta övergångar mellan enheterna.
  • Mer underhållning: Mängden underhållning i förhållande till djuplodande och analyserande reportage ökar.
  • Kunskapsklyftorna ökar: Allmänbildningen och den allmänna kunskapsnivån i samhället förändras, samtidigt som kunskapsklyftorna mellan olika grupper i samhället ökar.
  • Ekonomin styr: Ekonomiska intressen fortsätter att i allt högre grad styra medieföretagen och dess strategier, i stället för de mer traditionella publicistiska målen.
  • Simultan användning av mobila enheter: Vi använder och växlar mellan olika mobila enheter, beroende på vad vi gör för stunden.
  • Fler nyhetskanaler: Fler alternativa nyhetskanaler kommer att växa fram som komplement till de existerande traditionella mediekanalerna.
  • Fler mobila enheter: Vi använder fler mobila enheter, som smartphones, surfplattor etcetera.

Datorn, mobilen, surfplattan och andra elektroniska enheter som används för konsumtion av digitalt medieinnehåll har en betydande påverkan på miljön, och den väntas inte minska i framtiden i takt med att utbudet på elektroniska prylar och digitalt innehåll ökar i framtiden samtidigt om naturens resurser minskar. Följden blir att det ställs högre krav på oss att producera, distribuera och konsumera digitala medier på ett hållbart sätt.

Följande parametrar är viktiga när man diskuterar mediekonsumtion i förhållande till miljö och hållbarhet i samhället i stort:

  • Hur många elektroniska enheter som används i samhället, och vilken typ det är.
  • Hur ofta de elektroniska enheterna byts ut, i genomsnitt.
  • Miljöpåverkan från energiförbrukning när de elektroniska enheterna används (energieffektivitet).
  • Miljöpåverkan från produktionen och avfallshanteringen av elektroniska enheter.
  • Hur mycket som konsumeras i samhället i stort.
  • Miljöpåverkan från infrastrukturen som tillgodoser nätverk och liknande delar i IT-användningen med el.
  • Hur mycket resor som sker i samhället i stort, framför allt med bil och flyg.
  • Hur många transporter som sker, framför allt med lastbil och flyg.
  • Miljöpåverkan från tryckta medieprodukter, hela livscykeln från skog, papper, tryck, distribution och återvinning.
  • Mängden tillgänglig information om miljöpåverkan, samt hur korrekt informationen är och i vilken grad som konsumenter och andra aktörer i samhället tar del av informationen.

Sammanfattningsvis är miljöpåverkan från medieproduktion och konsumtion till stor del kopplat till elektroniska enheter, resor, transporter, energianvändning och avfallshantering. Det handlar inte enbart om den totala mängden, utan också om hur enheterna är tillverkade och används, hur resor och transporter går till, vilken typ av energi som används och hur avfallshanteringen går till. Det är här man kan skapa både miljövinster och ekonomiska besparingar med ökad medvetenhet.

Kontaktinformation
För mer information kring avhandlingen, kontakta Malin Picha Edwardsson på 070 – 99 22 279 eller picha@kth.se.

Här har du morgondagens medielandskap

 lästid ~ 4 min