Artikel från Umeå universitet
10 juni 2015

Icke smittsamma sjukdomar kräver allt fler offer

Det finns ett stort behov att bromsa utvecklingen mot att allt fler människor dör i förtid på grund av icke smittsamma sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Utmaningarna varierar dock i olika länder, vilket gör att varje land behöver specialanpassa sina insatser och budskap till befolkningen för att minska sjukdomstrycket. Detta enligt en avhandling från Umeå universitet.

– Sverige har redan uppnått Världshälsoorganisationens mål att minska den förtida dödligheten av orsaker som inte är knutna till infektioner. Samtidigt ökar problematiken i många andra länder och eftersom det inte finns några universella strategier som fungerar i alla situationer i alla länder, behöver varje land ta fram nationella mål och kostnadseffektiva åtgärder för stoppa den alarmerande utvecklingen, säger Ailiana Santosa, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Tre fjärdedelar av de vuxna svenskar – i åldrarna 30 till 70 år – som dör i förtid, dör av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska luftvägssjukdomar. Data från det internationella nätverket INDEPTH, som omfattar befolkningar låg- och medelinkomstländer, visar att dödligheten före 65 års ålder på grund av dessa orsaker är mycket lägre i dessa länder än de är i Sverige. Skillnaderna beror delvis på att Sverige har nått en nivå när det gäller sjukdomskontroll där andra möjliga dödsorsaker är relativt väl kontrollerade.

25×25-målet uppnått
För att stoppa utvecklingen där icke smittsamma sjukdomar ökar bland arbetande vuxna över hela världen gjorde Världshälsoförsamlingens, för några år sedan ett upprop för att minska förekomsten av förtida dödsfall från dessa sjukdomar med 25 procent under perioden 2010-2025, det så kallade 25×25-målet.

Ailiana Santosa visar i sitt avhandlingsarbete att Sverige lyckades uppnå 25×25-målet redan under perioden 1991-2006. Detta kan enligt Ailiana Santosa vara uppmuntrande för andra länder som för närvarande arbetar mot detta mål.

Dödsfall av icke smittsamma orsaker påverkas av nivåer och förändringar kopplat till beteende, exempelvis tobaksbruk, högt blodtryck, högt kolesterol, fysisk inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes. Undersökningar av kopplingen mellan riskfaktorer och dödsfall i Västerbottens län visar att även om Sverige har uppnått Världshälsoorganisationens mål så finns det ett fortsatt behov av att minska trycket från de icke smittsamma sjukdomarna och förhindra att människor dör i förtid.

Lämpliga budskap om hälsa
– För Sveriges del handlar det primärt om att fortsätta leverera lämpliga budskap om hälsobefrämjande åtgärder till befolkningen i allmänhet. Dessutom behöver man genomföra särskilda insatser som riktas mot individer med hög risk att insjukna i dessa kroniska sjukdomar, säger Ailiana Santosa.

Avhandlingen "I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen".

Fakta
Ailiana Santosa kommer från Indonesien. Hon har en läkarexamen och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Fredagen den 12 juni försvarar Ailiana Santosa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen. (Engelsk titel: Where are the world’s disease patterns heading? The challenges of epidemiological transition). Opponent: Sarah Wild, Professor, Centre for Population Health Sciences, School of Molecular, Genetic and Population Health Sciences, University of Edinburgh, Storbritannien. Huvudhandledare: Peter Byass, Professor. Disputationen äger rum kl. 13.00 Sal 135, Målpunkt X, byggnad 9A, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus.

Kontaktinformation
Ailiana Santosa Telefon: 073-809 92 13 E-post: ailiana.santosa@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera