Stora hälsokonsekvenser för personer med grav tandvårdsrädsla
Vuxna patienter som lider av grav tandvårdsrädsla och tandvårdsfobi är ofta missnöjda med sitt utseende. Missnöjet kan kopplas både till en sämre munhälsa, men också till symtom på depression och generell ångest. Men kognitiv beteendeterapi kan vara en hjälp mot grav tandvårdsrädsla/fobi, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten visar att tandvårdsrädsla generellt kan kopplas till undvikande av tandvård, en försämrad livskvalitet relaterad till problem med munhälsan och rökning. Studierna visar också att vuxna patienter som har grav tandvårdsrädsla/fobi ofta är missnöjda med hur deras mun, tänder och ansikte ser ut.
– Hos individer med grav tandvårdsrädsla och fobi uppstår ofta en ond cirkel som börjar med att de på grund av rädslan undviker att gå till tandvården. Det leder i sin tur till att de får en försämrad munhälsa, vilket kan leda till skamkänslor och att man undviker sociala kontakter, säger Viktor Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Ökad förekomst av ADHD
Studierna visar också att det i gruppen med grav tandvårdsrädsla också finns en ökad förekomst av ADHD.
– De patienter som rapporterade ADHD problematik, och som identifierades med ett screening-instrument, tillhörde de mest tandvårdsrädda och hade en mycket lågt självskattad munhälsa.
I avhandlingen redovisas också en systematisk vetenskaplig litteraturöversikt, som ger stöd för att kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandling för grav tandvårdsrädsla/fobi. Enligt Viktor Carlsson krävs dock ytterligare studier för att med säkerhet kunna värdera behandlingseffekten.
Avhandlingen Dental Anxiety in Adults; Psychosocial Aspects, Oral Health and Psychological Treatment försvarades den 29 maj.
Kontaktinformation
Kontakt: Viktor Carlsson, doktorand vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 070-209 22 71, viktor.carlsson@gu.se
