Artikel från Mittuniversitetet
27 maj 2015

​​​Mjälten – blir hjälten när syret tryter

Människan har genom sin mjälte en förmåga att tillfälligt ”boosta” blodet med hemoglobin och öka den syrebärande förmågan. Det fungerar som en naturlig bloddopning. En ny avhandling vid Mittuniversitetet visar viktiga faktorer som startar mjältens respons för detta, bland annat syrebrist, koldioxid, och fysisk aktivitet.

Förutom mjältens viktiga funktion i vårt immunförsvar, har den även förmågan att dra sig samman och tömma sitt förråd av röda blodkroppar vilket ger möjligheter till en ökad prestation. Det kan ge positiva effekter i samband med sporter som klättring på hög höjd, fridykning och troligen även underlätta vid vissa sjukdomar där syretillförseln är minskad som vid exempelvis KOL och sömnapné.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att klarlägga vad som startar mjältens sammandragning. Studierna i avhandlingen har lett till flera viktiga upptäckter.

Syrebrist är en viktig initierande faktor av mjältens sammandragning, och både syrebrist som uppkommer till följd av att hålla andan och från simulerad hög höjd startar sammandragningen. Men det sker en starkare sammandragning vid andhållning än vid höghöjdsexponering. En viktig skillnad mellan dessa situationer är att nivåerna av koldioxid är låga på hög höjd och höga vid andhållning, ökade nivåer av koldioxid förstärker antagligen sammandragningen i samband med andhållning.

Det finns fysiologiska funktioner som svarar med en ”allt-eller-inget” respons, avhandlingen har visat att mjälten inte tillhör dem. Mjälten drar sig istället samman gradvis, i förhållande till aktuellt stimulus. Det kan ge gynnsamma effekter i samband med arbete och prestation på hög höjd, samt minska belastningen på hjärtat i mindre ansträngande situationer när mjälten lagrar blodet igen.

Mjältens förmåga att dra sig samman har funnits bli förstärkt vid långvarig exponering för syrebrist och hårt arbete, vilket har visat sig i samband med en bestigning av Mt Everest. Det ger viktig information om att mjältens sammandragning möjligen är träningsbar och att den anpassas vid acklimatisering.

– Det viktigaste är att vi förstår hur denna respons fungerar och lär oss se vinsterna av den, oavsett om det handlar om idrottsprestationer eller hälsoaspekter, säger doktorand Angelica Lodin-Sundström.

Studierna har genomförts både på labb och i fält i Himalaya. Avhandlingen försvaras 2 juni vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Mer information om avhandlingen ”Initiation of Spleen Contraction Resulting in Natural Blood Boosting in Humans” hittar du här.

Kontaktinformation
Angelica Lodin-Sundström, doktorand, 070-640 41 68, e-post: angelica.lodin-sundstrom@miun.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera