Så kan textsamtal bli stöd för lärandet
Att samtala kring texter kan fungera lässtöttande. Men det kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. En avhandling i språkdidaktik från Stockholms universitet belyser möjligheter och begränsningar i arbetet med textsamtal på gymnasiet.
Yvonne Hallesson har i sin avhandling undersökt både elevstyrda och lärarledda textsamtal kring sakprosatexter i historieundervisningen på gymnasiet. Bakgrunden till avhandlingen är bland annat svenska elevers sämre resultat i internationella läsundersökningar, som PIRLS och PISA. Syftet var sålunda att ta reda på hur samtal kring sakprosatexter kan stötta elevers läsförståelse och därmed deras lärande.
– Det förvånade mig att lärarna inte pratade mer om ämnestexterna med eleverna. I fallstudierna visade det sig att lärarna föreläste om innehållet eller lät eleverna läsa texterna på egen hand, men de var inte med i textarbetet. Jag hade tänkt mig att det skulle vara mer stöttning i själva textarbetet.
För att textsamtalen ska fylla ett didaktiskt syfte är väl fungerande stöttning nödvändigt, visar Yvonne Hallessons forskning. Det kan ske antingen med kamratstöttning, då eleverna hjälper varandra tills de når ett gemensamt svar, eller med lärarstöttning, som på ett konsekvent sätt gör att eleverna kommer vidare i sin förståelse.
I sin analys har Yvonne Hallesson hittat flera tillfällen då elever inte lyckas lika väl med att reda ut textinnehåll och besvara frågor om texterna.
– Elevstyrda samtal där ansvaret för läsandet helt läggs på eleverna kan gå hur som helst. Det blir ett didaktiskt vågspel där några elever klarar det och andra inte. Det krävs att man som lärare förbereder eleverna på texten. Välstrukturerade elevstyrda samtal där eleverna är väl förberedda på mötet med texten kan tvärtom stötta läsandet.
En slutsats Yvonne Hallesson drar är att lärarna måste hjälpa eleverna mer med texterna. Detta kan ske genom att läraren förklarar begrepp som används i texterna, att läraren förser eleverna med bakgrundskunskaper om händelser och aktörer samt att läraren ställer frågor som leder eleverna till en rimlig slutsats.
– Det måste också finnas tydliga ramar för samtalet, som riktar fokus mot texten och öppnar upp för elevernas röster. I lärarledda samtal spelar det stor roll hur läraren ställer frågorna. Det är till exempel viktigt med öppna och utforskande frågor och att frågorna har fokus både på innehållet och själva texten.
Yvonne Hallesson disputerade den 22 maj med avhandlingen ”Textsamtal som lässtöttande aktivitet: Fallstudier om textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Yvonne Hallesson: 0732-22 88 87, yvonne.hallesson@isd.su.se
