Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 april 2015

Motstridiga bilder i synen på den professionella läraren

Det som skolpolitiska texter definierar som en professionell lärare är inte vad lärare själva formulerar som professionalism. Tvärtom, policytexterna betonar det som lärare tycker motarbetar deras möjligheter att verka i enlighet med läraruppdraget.

Larissa Mickwitz, legitimerad lärare och forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik, har i sin avhandling analyserat hur läraren konstrueras i ett omfattande material av svenska och internationella skolpolitiska texter och i intervjuer med yrkesverksamma lärare i Sverige.

– Lärarnas berättelser är samstämmiga och lyfter fram andra aspekter av professionalism än vad som framhålls i de skolpolitiska texterna. Medan dagens skolpolitik förordar formell reglering och kontroll, framhåller lärarna autonomi som centralt. Lärarna står till exempel frågande inför lärarlegitimationsreformen och hur undervisningen hamnat i skuggan av betygssättningen, säger Larissa Mickwitz.

Från professionell till kvalitetssäkrad lärare
Undersökningen rör sig över tre reformperioder: decentraliseringen och avregleringen av den svenska skolan runt 1990, perioden mellan läroplansreformerna 1994 och 2011 samt lärarlegitimationsreformen 2011. I sin analys utkristalliserar Larissa Mickwitz tre olika konstruktioner av läraren i respektive reformperiod: den professionella, den oprofessionella och den kvalitetssäkrade läraren.

– Den lärare som konstrueras i samband med lärarlegitimationsreformen handlar i mycket om att legitimera betygen, vars likvärdighet ifrågasattes perioden innan. Efter avregleringen har betygens betydelse i skolan ökat. Men lärarberättelserna visar att det lärarna själva framhåller, lärandet i sig, hamnar i ett motsatsförhållande till det ökade fokuset på betyg.

Grund för att utveckla professionen
Konsekvensen av de motstridiga bilderna kring synen på den professionella läraren kan bli att lärare hamnar i professionell vanmakt, varnar Larissa Mickwitz.

– När lärarna inte förmår basera sin professionella identitet utifrån det de ser som läraruppdraget riskerar i förlängningen likgiltighet att infinna sig.

Däremot finns i lärarnas berättelser en god grund för en gemensam praktiknära definition av läraruppdraget, ett så kallat yrkesethos eller en yrkesidentitet, påpekar Larissa Mickwitz.

– Det går att se en definition av ett inifrån definierat läraruppdrag i lärarberättelserna. Men om inte lärarna formulerar ett eget syfte med sin pedagogiska verksamhet står den skolpolitiska definitionen, som EU och OECD står för, oemotsagd. Då handlar pedagogisk verksamhet om hur väl skolan lyckas med sitt utbildningsuppdrag utifrån svenska elevers resultat i Pisa-mätningarna.

FAKTA
Larissa Mickwitz disputerade
den 29 april vid Stockholms universitet med avhandlingen ”En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygsättande lärare i skolpolitik och skolpraktik”. Läs avhandlingen här.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Larissa Mickwitz: 073-155 04 40, larissa.mickwitz@edu.su.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera