Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 mars 2015

En möjlig väg för mindre datorer i framtiden

Dagens datorer och mobiltelefoner blir allt mindre. Nästa steg i utvecklingen är att försöka komma ner till atomnivå, vilket kan komma att revolutionera det sätt som information lagras, bearbetas och överförs.

I dagens datorer och mobiltelefoner används halvledare som kisel och galliumarsenid med små koncentrationer av icke magnetiska störämnen som fosfor och bor.

Mohammad Reza Mahani, disputerar inom ämnet som på längre sikt förhoppningsvis kan göra våra datorer snabbare och mindre. Förenklat handlar Rezas avhandling om att räkna på metoder för hur magnetiska störatomer påverkas av magnetiska och elektriska fält.

Reza har börjat titta på magnetiska störämnen som mangan och järn. Tekniken för att förstå en enstaka störatoms egenskaper är ett växande forskningsfält som kallas solotronics, vilket kommer från ordet solo eller ensam.

I dagens elektronik lagras information genom magnetiska fält och det är svårt att göra dessa små. Det man nu försöker göra, är att använda elektriska fält tillsammans med magnetiska och på så sett påverka de magnetiska elektronerna.

Reza räknar på och jämför med experimentella mätningar av olika störämnens egenskaper.

I halvledarna sitter elektronerna fast och man tillsätter störämnen för att få fler rörliga elektroner. När transistorer av kisel blir mindre blir det svårare att hitta en jämn koncentration av störämnena som bidrar med rörliga elektroner.

Resultatet av avhandlingen bidrar till en forskning som på längre sikt kan komma  att revolutionera utvecklingen av datorer och elektronik. Reza Mahani studerar också magnetiska störämnen i nya halvledarmaterial som kallas topologiska isolatorer.

Avhandling ”Magnetic solotronics near the surface of a semiconductor and a topological insulator”

Kontaktinformation
Mohammad Reza Mahani 0480 – 44 69 33. Presskontakt Jonas Tenje 070 308 40 75

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera