Artikel från Umeå universitet
4 mars 2015

Påverkar funktionsnedsättningar människors medverkan i samhället

Forskningsledaren Lotta Vikström och hennes medarbetare ska under en femårsperiod studera vad funktionsnedsättningar innebär för människors delaktighet i samhället. Europeiska forskningsrådet har beviljat 19 miljoner till detta.

Lotta Vikström, professor i historia, är forskningsledare i projektet Liveable Disabilities: Life courses and opportunity structures across time där en tvärvetenskaplig forskargrupp ska studera vilken inverkan funktionsnedsättningar kan ha.

Det är första gången som statistiska livsförloppsanalyser baserade på Umeå universitets världsunika befolkningsdatabaser ska genomföras för att undersöka hur funktionsnedsättningar påverkar individers dödsrisker och chanser att skaffa partner, familj, utbildning och arbete – från 1800-talets Sverige fram tills idag.

– Trots att antalet funktionsnedsatta individer i Europa idag uppgår till 65 miljoner personer – eller 10 procent av befolkningen – är gruppen fortfarande märkbart marginaliserad i samhället och inom forskningen. Därför behövs mer kunskap om vad funktionsnedsättningar innebär för människors delaktighet i samhället, säger Lotta Vikström.

Tvärvetenskaplig forskargrupp
I den forskargrupp som Lotta Vikström leder ingår forskare från humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet. Tack vare forskargruppens tvärvetenskapliga sammansättning möjliggörs kvantitativa och kvalitativa analyser vars resultat kommer att jämföras. För mer närliggande tidsperioder studeras också hur funktionsnedsatta personer upplever livsförloppets utveckling, hur media beskriver detta samt hur fritidsstrukturer (idrott, kultur och sociala medier) kan stärka deras identitet och delaktighet i samhället.

– De medel vi beviljades förra året av Stiftelsen Marcus och Amalias Wallenbergs Minnesfond gav råg i ryggen att vidareutveckla projektet för att både kunna genomföra den forskning som vi i projektgruppen tror på, och för att ytterligare förstärka funktionshinderforskningen vid Umeå universitet. Vår strävan ledde till att jag i maj 2014 skickade in en ansökan till ERC, säger Lotta Vikström.

Sedan dess har vägen in i mål varit lång och bland annat innehållit en intervju i Bryssel där en ERC-panel bestående av experter som på löpande band förhörde kandidater i en trång, varm och syrefattig lokal.

– Och även efter det glädjande beskedet om beviljade medel så återstår en hel del administrativt arbete innan vi kan sätta igång. Att jag står här i dag är också mycket tack vare att jag fått så god hjälp längs vägen; såväl av mina projektkamrater som andra kollegor både vid Umeå universitet och inom mina internationella forskningsnätverk. Det starka stödet från Grants Office har också betytt mycket för att lyckas med bedriften att vinna ett så prestigefyllt erkännande av min forskning, berättar Lotta Vikström.

FAKTA
Lotta Vikström är den enda svenska forskaren inom samhällsvetenskap och humaniora som, i tuffast möjliga konkurrens, lyckades nå framgång inom stödformen ERC Consolidator Grant.

I projektgruppen ingår (utöver forskningsledaren Lotta Vikström):
Karin Ljuslinder, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Glenn Sandström, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Jens Ineland, Pedagogiska institutionen
Kim Wickman, Pedagogiska institutionen
Mikael Stattin, Sociologiska institutionen
Erling Häggström Lundevaller, Centrum för befolkningsstudier (CBS)
Nawi Ng, Epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Mer information om European Research Council


Kontaktinformation
Lotta Vikström, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, tel 090-786 62 66, e-post lotta.vikstrom@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera