Sorkfeber drabbar även hjärta och lungor
Sorkfeber ger inte bara njurproblem utan påverkar oftast också hjärta och lungor, även långt efter det att patienten har blivit fri från infektionen. Det konstaterar Johan Rasmuson i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.
Sorkfeber är en så kallad blödarfeber, som förutom allmänna infektionssymtom även ger en övergående njursvikt. Infektionen är vanlig i norra Sverige och det orsakande viruset sprids från sorkar till människa genom inandning. Johan Rasmuson har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att infektionen vid sorkfeber, utöver att drabba njurarna, även påverkar hjärta och lungor med varierande svårighetsgrad, från mild till allvarlig påverkan, som kan bli livshotande.
– När vi studerade patienterna närmare visade det sig att påverkan av hjärt- och lungfunktion var vanligt förekommande, nästan alla drabbades, och besvären var dessutom ofta långvariga. Hälften av patienterna var inte helt återställda vid uppföljning tre månader efter insjuknandet. Sannolikt är den nedsatta lungfunktionen en viktig förklaring till den långvariga trötthet som många patienter upplever i efterförloppet av sorkfeber, säger Johan Rasmuson.
Vid studier av lungfunktionen hos drabbade patienter visade det sig att nästan alla hade ett nedsatt gasutbyte i lungorna. Det nedsatta gasutbytet orsakade en otillräcklig syresättning av blodet, vilket gjorde patienterna andfådda och många behövde även syrgasbehandling under vårdtiden på sjukhus.
Vid undersökning av patienternas lungor med hjälp av högupplöst skiktröntgen såg Johan Rasmuson att vätska lämnar blodbanan till lungvävnaden, vilket sannolikt är den huvudsakliga orsaken till den nedsatta lungfunktionen. Andra bidragande orsaker kan vara en inflammatorisk reaktion i luftvägarna, vilket återfanns vid undersökning av luftvägssköljningar och vävnadsprover utförda genom bronkoskopi.
Enligt Johan Rasmuson verkar läckaget av vätska från blodbanan vid sorkfeber bero på en störd blodkärlsfunktion. Den orsakas i sin tur sannolikt av en kombination av virusinfektion i blodkärlsväggens celler, vilket forskningen har påvisat i vävnadsprover från hjärtat och lungorna, samt av inflammationen som orsakas av immunförsvarsreaktionen i samband med kroppens försök att göra sig kvitt infektionen.
Johan Rasmuson konstaterar att hjärtfunktionen påverkas på flera sätt vid sorkfeber. De viktigaste fynden var att många patienter drabbades av ett ansträngt hjärtarbete på grund av ett ökat motstånd i det så kallade lungkretsloppet, när blodet pumpas genom lungorna, samt att sorkfeber kan leda till hjärtrytmrubbningar och andra mer godartade EKG-förändringar.
– Ytterligare ett intressant fynd i avhandlingen är att nästan alla infekterade patienter har produktion av virus i sina luftvägar. Det kan innebära en möjlighet för sjukdomen att smitta från person till person. Det är något som förekommer vid besläktade infektioner i Sydamerika, men hittills inte har kunnat visas vid sorkfeber. Om sorkfeber orsakar långsiktig eller permanent påverkan på hjärtats och lungornas funktion vet vi ännu inte. Det är något vi kommer att undersöka närmare i kommande studier, säger Johan Rasmuson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Johan Rasmuson är uppvuxen i Boden. Han arbetar som infektionsläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 27 februari försvarar Johan Rasmuson, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av hjärt- och lungengagemang vid sorkfeber (Engelsk titel: Cardiopulmonary involvement in Puumala hantavirus infection). Opponent: Professor Gregory Mertz, Department of Internal Medicine, University of New Mexico, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, byggnad 6E, Sal E04.
Kontaktinformation
Johan Rasmuson. Telefon: 090-785 23 06, 070-335 12 25. E-post: johan.rasmuson@umu.se
