Tema

Förskolebarns påverkan av ljud

Ljud kan bland annat ge möjligheter till bättre stresshantering men också få dig att gå snabbare genom till exempel en tågstation. KTH-forskare har studerat hur barn påverkas av ljud som barnen själva skapar med egna rörelser. Med hjälp av motion capture-teknik har barnens rörelser studerats. Forskningen ska ge grundläggande förståelse för barns men även vuxnas förhållande till ljud.

Det är KTH-forskarna Roberto Bresin, Ludvig Elblaus och Kjetil F. Hansen som i ett nybyggt motion capture-lab på KTH bjudit in förskolebarnen till lek och stoj framför IR-kamerorna. Med en skön sensorförsedd keps har barnen sedan busat runt.

– Genom att barnen rörde på sig triggades olika ljud som de hörde. Barnen kunde sedan påverka ljudet genom att förflytta sig i rummet. Tanken var bland annat att undersöka om ljuden kunde påverka sättet barnen rörde på sig på. Uppenbarligen var det så. Barnen for runt som små tättingar. Särskilt vid till exempel trummande tap tap tap-ljud, säger Roberto Bresin, professor i mediateknik vid KTH.

Som sagt så fanns det en koppling mellan barnens position i rummet och ljuden som lät. Till exempel ändrades klangfärgen, men ett besök på en sida av rummet kunde också ge mer högfrekventa ljud än att dansa runt i den andra änden.

– Vissa ljud genererade mjuka regelbundna rörelser hos barnen medan andra gav mer ryckiga manövrar, berättar Roberto Bresin.

Nästa steg både här och i andra kommande studier i KTH:s motion capture-labb är att analysera de stora mängder data som samlas in och ta fram kvalitativa beskrivningar över olika rörelsemönster. Att enbart med blotta ögat förstå det exakta förhållandet mellan ljud och rörelsemönster är förstås minst sagt klurigt.

Forskningsarbetet i motion capture-labbet befinner sig till större delen på grundläggande nivå. Samtidigt har Roberto Bresin och Ludvig Elblaus inga problem att föreställa sig framtida tänkbara applikationer och användningsområden.

– Om vi vet hur människor reagerar på ljud går det i nästa steg att påverka dem olika. Kunskaperna kan användas i ljudterapi och musikterapi. Det går till exempel att få människor att gå snabbare eller långsammare i offentliga miljöer med hjälp av speciella ljud. Det innebär att man kan byta ut golvet, underlaget, då olika material ger ifrån sig olika ljud. På ett liknande sätt kan musik och ljud i affärer påverka kundernas inköpsval, säger Ludvig Elblaus

Han tillägger att andra tänkbara framtida användningsområden skulle kunna vara att på olika sätt assistera rullstolsburna inom olika sportgrenar, till exempel rullstolsakrobatik.

– Kunskaperna om rörelse och ljud skulle också kunna kombineras med så kallad biofeedback-data, det vill säga sensorer som inhämtar information som hudkonduktans eller muskelaktivitet. Detta skulle till exempel kunna vara till hjälp för att undvika huvudvärk som uppstår som ett resultat av att vi är stressade och går runt och spänner oss. Musik eller ljud skulle sedan kunna få oss att koppla av mer, säger Ludvig Elblaus.

Det handlar alltså om att undvika problem genom att ha koll på olika aspekter av sin kropp som människan kanske normalt sett inte funderar så mycket över.

Långtidstemat i Roberto Bresin och de andra KTH-forskarnas arbete är alltså att studera hur ljud påverkar kroppsrörelser, men också mer specialiserade ämnesområden som haptik ingår i gruppens forskningsarbete. Det vill säga att kombinera och förena känsel och ljud. En del av arbetet är grundforskning som ska ge KTH-forskarna en etablerad egen grund att stå på.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roberto Bresin på 08 – 790 78 76 / roberto@kth.se eller Ludvig Elblaus på elblaus@kth.se

Förskolebarns påverkan av ljud

 lästid ~ 2 min