Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 februari 2015

Längtan efter mening lurar örat

Det är främst vår instinktiva och omedelbara önskan om att skapa begriplighet och mening som gör att vi hör fel eller missförstår, inte själva språket.

Det är i en artikel i Language & Communication som Per Linell, senior professor i kommunikation vid Göteborgs universitet, drar slutsatsen att förklaringen till de felhörningar som ibland sker i samtal människor emellan inte i första hand står att finna i språket, som är och har varit den gängse förklaringen inom språkvetenskapen över lång tid.

Istället är det ofta vår okuvliga drift att verkligen vilja förstå och tolka som ställer till det.

– Felhörningarna är inte resultat av reflektion eller resultat av en medveten och analytisk undersökning av det hörda. Istället är det resultat av den omedelbara tolkningen av vad som just sagts, av gester, ansiktsuttryck och av det som sker i miljön runt den som talar, säger Per Linell.

Till grund för studien ligger 220 av Per Linell analyserade felhörningar i samtal människor emellan.

De allra vanligaste formerna av felhörningar är att de antingen har en koppling till vad som sagts alldeles tidigare i samtalet – där felhörningen därför är högst rimlig – eller att miljön där samtalet pågår gör att felhörningen blir rimlig när en association görs till situationen eller samtalsmiljön.

Ett exempel på den senare kategorin är när två personer samtalar på en färja mellan Stockholm och Helsingfors och sitter och tittar ut över Ålands hav:

A: här över havet rodde dom med post förr i tiden (B tror A säger ”torsk”)

B: me torsk?

A: me post

Ett annat exempel är när två personer under en gemensam middag diskuterar den enes medverkan i en nyligen genomförd och omskriven paneldebatt:

A: dom skrev om va jag sagt i debatten (A håller upp en vattenkaraff, B tror A säger ”lite vatten”)

B: nä tack

A: i debatten, sa jag

Fenomenet felhörningar är flyktigt, något som ofta är glömt av de inblandade en kort stund efteråt och inget som normalt görs offentligt.

– Men fenomenet är verkligt och går inte går att bortse ifrån. Det har något väsentligt att säga om vad som sker under samtal, säger Per Linell.

Läs artikeln "Mishearings are occasioned by contextual assumptions and situational affordances" i Language & Communication

Kontaktinformation
För mer information kontakta Per Linell, senior professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet: epost: per.linell@gu.se, mobil: 0730-537108.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera