Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 januari 2015

Föräldrastöd minskar beteendeproblem hos barn

Föräldrastödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem, visar en ny studie. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande beteende. – Vår studie visar att beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen, säger Örebroprofessorn Håkan Stattin, som ledde studien på uppdrag av Socialstyrelsen.

Den nationella jämförelsestudien av föräldrastöd är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Det är effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok som studerats. Sammanlagt deltog cirka 1100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande.

– I Sverige använder vi många olika program eller metoder för föräldrastöd och det saknades jämförande studier. Den här undersökningen visar att alla programmen har effekt, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet.

– Beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen. De deltagande föräldrarna blev mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende. Även användningen av hårda uppfostringsmetoder minskade, säger Socialstyrelsens enhetschef Knut Sundell.

– Självhjälpsboken stärker också föräldraskapet men minskar inte de hårda uppfostringsmetoderna och barnens beteendeproblem i samma utsträckning, säger Håkan Stattin.

Ger föräldrar verktyg
Föräldrastödsprogrammen ger föräldrarna konkreta verktyg för att ta sig ur en ond cirkel. De behöver hjälp att se att bestraffning inte fungerar utan att det är bättre att arbeta med positiv förstärkning för att ändra barnets beteende. Att vara med i ett program ger också föräldrarna möjlighet att se problemen lite på distans, i lugn och ro.

– Det är viktigt att påpeka att den här studien handlar om de fem procent av alla föräldrar som har mest problem i sitt föräldraskap. Barnen har ofta ett utagerande beteende, koncentrationssvårigheter och är hyperaktiva, säger Håkan Stattin.

Forskarna undersökte såväl de kortvariga som mer långvariga effekterna och studien visar att programmen ger starka effekter i det korta perspektivet och att effekterna finns kvar efter två år.

– Det verkar som om föräldrarna får verktyg och nya sätt att tänka, deras stress minskar och det blir helt enkelt roligare att vara förälder, säger Håkan Stattin.

Problem kvarstod för åtta procent
Trots de positiva resultaten visar studien ändå att nästan var tionde barn med beteendeproblem inte fick hjälp genom att deras föräldrar deltog i föräldrastödsprogrammen. För åtta procent av barnen kvarstod eller ökade beteendeproblemen något.

– Det understryker vikten av att vården och socialtjänsten följer upp resultaten av föräldrastödet och är beredda att tillgodose barnens behov på andra sätt, säger Knut Sundell.

Datainsamlingen gjordes under perioden 2009-2011. Effekterna av programmen undersöktes vid tre tillfällen, det första efter cirka fyra månader, sedan efter ett år och två år. Av de cirka 1100 föräldrar som deltog besvarade 86 procent den enkät som skickade ut efter två år. Studien är beställd av Socialstyrelsen och utförd av Örebro universitet i samarbete med Lunds universitet, Göteborgs universitet samt Karolinska institutet och forskare vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Stattin: E-post: hakan.stattin@oru.se Telefon: 019-303364, 070-6653364

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera