Klimatfrågorna måste upp på agendan
Människoskapade utsläpp av klimatstörande växthusgaser förändrar våra livsbetingelser runt hela jorden. Martin Hultman, teknik- och miljöhistoriker, fram till årsskiftet verksam vid Umeå universitet och Jonas Anshelm verksam vid tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, presenterar på fredag sin nya bok Discourses of Global Climate Change.
Martin Hultman berättar att de skrivit boken för att vi lever i en tid då människoskapade utsläpp av klimatstörande växthusgaser förändrar våra livsbetingelser runt hela jorden. Hur denna insikt ska förstås och hur den ska hanteras är föremål för djupgående och nödvändiga politiska diskussioner i hela samhället.
– Debatten kan framstå som kaotisk och ostrukturerad för någon som är mitt i den. Vi såg ett behov av att förstå denna klimatdebatt när den var som hetast och olika aktörers ställningstagande i densamma, säger Martin Hultman.
Vad skulle du säga är kärnan i det ni kommit fram till efter att ha arbetat med boken?
– I klimatdebatten finns i huvudsak fyra olika positioner med ett helt paket med värderingar kopplade till sig. Den Industrifatalistiska positionen dominerar och den Gröna Keynesianska utgörs av den grupp av aktörer som också har stort inflytande.
– Båda dessa värderings- och åsiktskluster delar en gemensam uppfattning om att grön tillväxt är nödvändig. Kritik mot dessa kommer från en Eko-socialistisk diskurs som tar klimatvetenskapliga resultat på allvar och argumenterar för behovet av en omställning i form av resurslokalisering, decentralisering och småskalig förnybar energi.
– Kritik kommer också från en klimatskeptisk samling aktörer, nästan bara äldre män, som menar att människoskapade klimatförändringar inte sker.
Är det något som överraskat eller förvånat er när ni analyserat detta?
– Två viktiga resultat är dels att den apokalyptiska beskrivningen av klimatförändringarna bidrar positivt för att aktivera medborgare och politiker, dels att miljörörelsens engagemang i frågan lyfte in aspekter av miljörättvisa i klimatdebatten framför allt runt Köpenhamnsmötet 2009.
– Båda dessa resultat går i motsatt riktning i hur många andra forskare beskrivit klimatpolitiken senaste åren.
Vad önskar du skulle kunna få bli konsekvenserna av det ni skrivit om?
– Insikten om klimatfrågan som vår tids ödesfråga delades av alla politiska partier och alla organisationer i Sverige runt 2008. Att kartlägga och bevara en diskussion såsom vi har gjort ger möjlighet att gå tillbaka och utkräva ansvar av alla de människor i ledande ställning som faktiskt har kunskapen men inte agerat i linje med sin vetskap.
– Jag önskar att både miljörörelsens roll i att lyfta upp denna fråga uppmärksammas samt att boken aktiverar våra minnen om hur klimatet faktiskt kan diskuteras såsom en genomgripande samhällsfråga.