Klimatförändring i Sverige och världen i svensk rapport

Även om den globala uppvärmningen begränsas till under två grader, det så kallade tvågradersmålet, så väntas kraftiga klimatförändringar som påverkar stora delar av samhället och naturmiljön. En ännu högre uppvärmning förväntas ge ännu allvarligare, mer genomträngande och bestående effekter.

Effekterna är till största del negativa. I hotade ekosystem i stora delar av världen kan många arter komma att utrotas, kustnära samhällen hotas av havsnivåhöjning och livsmedelsförsörjningen påverkas. Effekterna försvårar fattigdomsbekämpning och utgör en risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen.

Framtidsutsikter för Sverige
Sveriges klimat har blivit både varmare och mer nederbördsrikt. Temperaturökningen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som förändringen i global medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet. Forskning visar att skyfall och kraftiga regn ökar i intensitet vid ett varmare klimat, vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Låglänta kusttrakter i södra Sverige drabbas då havsnivån stiger. Uppvärmningen får konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem.

– Även om vi i Sverige kan få kraftigare värmeböljor sommartid så är den största skillnaden i temperatur under vinterhalvåret. Då ser vi temperaturökningar som är betydligt större än de globala genomsnitten, säger Erik Kjellström, klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre.

Den globala temperaturökningen kan fortfarande begränsas
Om de globala utsläppen minskas med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller blir negativa år 2100 kan ökningen av jordens medeltemperatur begränsas till under två grader. En så stor utsläppsminskning är möjlig och kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier.

– Det är inte för sent att agera men åtgärder för utsläppsminskning brådskar och kommer att krävas under mycket lång tid, säger Pelle Boberg, handläggare klimat, Naturvårdsverkets avdelning för analys och forskning.

På kort sikt behöver samhället undvika inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Energieffektivisering, hållbar samhällsplanering och förnybar teknik är centrala i omställningen. Sådana åtgärder bidrar även till andra viktiga nyttor, till exempel bättre luftkvalitet och minskad energifattigdom.

­– Internationellt samarbete är nödvändigt för att kunna genomföra de omfattande omställningar och utsläppningsminskningar som behövs. Här spelar ett internationellt klimatavtal en viktig roll, säger Marie Karlberg, handläggare på tillväxtavdelningen på Energimyndigheten.

Klimatanpassning motverkar konsekvenser
För att motverka oundvikliga konsekvenser av klimatförändringen behöver samhället anpassas både till nuvarande klimat och till de nya förutsättningarna. Rapporten tar upp exempel på hur anpassningsarbetet kan förbättras. I början av nästa år presenterar SMHI ett fördjupat underlag om framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.

FAKTA
Om rapporten: Rapporten Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget redovisar det uppdrag som regeringen gav till SMHI i samråd med Naturvårdsverket och Statens Energimyndighet (M2013/3203/Kl) om ett uppdaterat underlag kring det naturvetenskapliga kunskapsläget inför kontrollstation 2015 för de klimat- och energipolitiska målen.

I uppdraget ingår att med hjälp av ny kunskap, däribland FNs klimatpanel IPCCs femte utvärderingsrapport om klimatförändringen (AR5), beskriva det aktuella klimatvetenskapliga kunskapsläget.

Rapporten omfattar en sammanställning och en analys av aktuell klimatforskning med relevans för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, de klimat- och energipolitiska målen till 2020 och visionen att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Rapporten finns att ladda ner från SMHIs webbplats: http://www.smhi.se/publikationer/publikationer/uppdatering-av-det-klimatvetenskapliga-kunskapslaget-1.81290.