Risk för energislöseri inuti lågenergiboenden
Genom att stödja lågenergibostäder försöker samhället styra hushållen mot en minskad energianvändning. Men mera kunde göras för att underlätta en energisnål vardag för hyresgästerna, det konstaterar Helena Karresand i en avhandling från Linköpings universitet.
När Helena Karresand i sin doktorsavhandling tittade närmare på livet inuti lågenergihus, så kallade passivhus, upptäckte hon ett antal motsägelser. Den ena var att trots att husen var byggda i syfte att minska energiförbrukning, pågick ofta ett energislöseri inne i boendena. Inte sällan var det de apparater som bostadsbolagen ställt in i lägenheterna som var energitjuvarna. Det kunde exempelvis röra sig om att hyresgästerna tyckte att digitalboxar och torktumlare drog mycket el.
– Jag intervjuade 14 familjer och i stort sett alla önskade att de kunde torka sin tvätt på annat sätt än genom torktumling. I många fall fanns det dock inte tillräckliga utrymmen att hänga tvätt, säger Helena Karresand.
I ett passivhus finns inga värmeelement, utan boendet utnyttjar spillvärme från apparater och människor. Här kommer ytterligare en motsättning in.
– Hyresgästerna måste alltså använda apparater för att få fram spillvärme, annars blir det för kallt inomhus, säger Helena Karresand.
För att man inte ska behöva förbruka elenergi för att ha det varmt inne ser hon fjärrvärme eller andra miljövänliga energikällor som ett komplement till uppvärmningen av passivhusen.
Helena Karresand menar att den här typen av lågenergiboende skulle få ännu bättre resultat om också hushållens agerande vägdes in, något som alltså inte görs idag. Bostadsbolagen borde ta reda på hur hushållens behov ser ut, samt var de ser att energi kan sparas.
– De som bor i husen är experter och vet var behoven ligger. Bostadsbolagen borde bjuda in dessa till en dialog för att stödja en energisnål vardag även inuti huset.
Avhandling: Apparater, Aktiviteter och Aktörer. Lågenergiboende som resurs och restriktion för energiordningar. Av Helena Karresand.
