Tema

Så skapar gymnasieelever uppfattningar om genus och nation

Tidigare forskning om individers lärande har kritiserats för att bygga på antagandet att individer är likgiltiga inför det ämne som behandlas i undervisningen. En avhandling i pedagogik av Jonas von Reybekiel Trostek vid Stockholms universitet visar däremot hur olika normer kommer till uttryck i gymnasieelevers och högskolestudenters lärprocesser.

Jonas von Reybekiel Trostek har studerat vad gymnasieelever och studenter gör då de skapar sig en uppfattning om vad genus och nation är för någonting. Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.

– När jag arbetade som gymnasielärare blev det uppenbart för mig att elever kan vara allt annat än likgiltiga. Tidigare forskning har också visat att elevers intresse för ett undervisningsstoff påverkar i vilken utsträckning de lär sig något. I den forskningen tänker man sig att sådana intressen föregår och förklarar lärandet. Jag har i stället velat undersöka vilka normer som kommer till uttryck i själva lärprocessen i sig.

Avhandlingens resultat visar att eleverna och studenterna i huvudsak förhåller sig till två olika normsystem när de skapar sig en uppfattning om genus och nation. I det ena systemet utgör biologiska och psykologiska mekanismer en ideal förklaringsgrund. Där förstås genus och nation i termer av essenser och en naturlig ordning, som till exempel den egna fria viljan. Inom ett sådant normsystem blir målsättningen i lärandet att bevara genom att hävda hur saker och ting ”är”. I det andra normsystemet är det i stället sociala mekanismer som utgör en ideal förklaringsgrund. Genus och nation förstås då i termer av sociala strukturer och makt. Inom detta system blir målsättningen i lärandet att ifrågasätta genom att problematisera.

– Det var intressant hur eleverna och studenterna förhöll sig till båda systemen och lyckas kombinera dem på ett kreativt sätt. Eleverna kunde tala om sig själva och sina egna handlingar som ett uttryck för egna intentioner, till exempel i valet av utbildningslinje på gymnasiet. Men när de i stället talade om andras beteenden så handlade förklaringarna om att de andra styrs av sociala normer, att de är ”barn av sin kultur”. Studenterna nöjer sig alltså inte med en förklaring utan blandar det de tycker är viktigt och skapar olika undantag.

Traditionellt tänker man sig att undervisning ska bygga på elevernas förförståelse. Men Jonas von Reybekiel Trosteks avhandling visar att eleverna och studenterna också förhandlar om olika värden och ideal.

– Vi måste börja tänka om kognition som en normativ process och att individers lärande är normativt och involverar alla våra värderingar och ideal. Det är inte ett iskallt kunskapsbygge.

FAKTA
Jonas von Reybekiel Trostek disputerade den 26 november med avhandlingen ”Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation”.

Läs avhandlingen här

Så skapar gymnasieelever uppfattningar om genus och nation

 lästid ~ 2 min