26 november 2014

Blodförtunnande läkemedel gör nytta även för äldre

SBU:s rapport visar att personer i hög ålder har nytta av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Nyttan av läkemedlen är minst lika stor hos äldre som hos yngre. Men den ansvarige läkaren måste alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till eventuella andra läkemedel.

Den nya översikten från SBU undersöker om det finns stöd i forskningen för att personer över 65 år har nytta av perorala antikoagulantia och trombocythämmare, det vill säga läkemedel som hämmar blodets levringsförmåga. Rapporten går igenom och jämför flera läkemedel vid hjärt-kärlsjukdomar som förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.

Det finns få studier på personer över 65 år inom området. Än mer ovanligt är det med studier på äldre personer som tar olika typer av läkemedel samtidigt. SBU understryker att ansvarig läkare alltid ska väga in risker för blödning i varje enskilt fall, i synnerhet när det gäller warfarin eller nya typer av blodförtunnande medel.

Det behövs mer forskning om effekter och biverkningar av läkemedel på äldre. I framtida studier bör nytta och risker registreras och analyseras mer noggrant.

Bakgrund
Perorala antikoagulantia och trombocythämmare är blodförtunnande läkemedel som används vid flera diagnoser som till exempel förmaksflimmer, hjärtklaffssjukdom, kranskärlssjukdom, blodproppsbildning i vensystemet och för att förebygga återinsjuknande i stroke. Läkemedlen är viktiga och används högt upp i åldrarna trots att stödet i vetenskapen hittills har varit osäkert när det gäller nytta och risker för äldre.

För journalister
Rapporten ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” är ett regeringsuppdrag. Rapporten med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se.

SBU är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och utvärderar nytta, risker och kostnader.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera