Tema

Vardagligt språkbruk vanligt i ämnesundervisningen

För att nå framgång i skolan måste elever behärska de olika ämnesspråk som olika skolämnen omfattar. Men vilka möjligheter har elever att använda dessa ämnesspråk och hur påverkas kommunikationen av olika aktiviteter i undervisningen?

Anna Maria Hipkiss

För att nå framgång i skolan måste elever behärska de olika ämnesspråk som olika skolämnen omfattar. Men vilka möjligheter har elever att använda dessa ämnesspråk och hur påverkas kommunikationen av olika aktiviteter i undervisningen?

– I grundskolan möter skolelever olika språkbruk i alla skolämnen, så kallat skolspråk. Skolspråken är starkt förknippade med skriven text i till exempel läromedel och kännetecknas av att vara abstrakta och generaliserande, berättar Anna Maria Hipkiss som i dagarna publicerat avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi.

– Men för att elever ska tillägna sig dessa skolspråk är det viktigt att de också används i den muntliga kommunikationen i klassrummet, som i samtal mellan elever och i lärarledda genomgångar. Behärskning av ämnesspråken är nämligen avgörande för elevers skolframgång.

I sin avhandling har Anna Maria Hipkiss studerat klassrumskommunikationen i hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi på högstadiet och hur olika aktiviteter möjliggör för elever att möta ämnesspråk genom olika sätt att kommunicera, som genom lärarledd kommunikation, grupparbeten, läroböcker och artefakter till exempel ingredienser och laborationsutrustning.

Dessa aktiviteter, sätt att kommunicera och artefakter går under begreppet semiotiska resurser. De semiotiska resurserna har olika möjligheter och begränsningar för meningsskapande i olika undervisningssituationer och samverkar i undervisningen på olika sätt.

– Min studie visar att elever möter ämnesspråken i de skrivna texterna i läromedlen eller på tavlan. I den muntliga kommunikationen däremot används i stor utsträckning ett vardagsspråk av såväl lärare som elever

I avhandlingen föreslås att ett språkdidaktiskt perspektiv bör ingå i all ämnesundervisning. Detta kan göras genom att strukturera uppgifter som uppmuntrar till användning av ämnesspråk och genom att flytta ut det ämnesspråket från läroboken till samtalen i klassrummet. Genom sådana strategier ges möjligheter till möten mellan lärares specialistkunskap och elevers vardagsförståelser för de fenomen som studeras.

Avhandlingen visar också att samspelet med läraren är i fokus i såväl hur undervisningen organiseras och i hur klassrummen är designade utifrån till exempel möblering. Men studien visar också att genom designen av klassrummet kan det skapas nya möten mellan elever och med lärare. I dessa möten ökar möjligheterna till samtal kring ämnesinnehåll och ämnesspråk utifrån elevernas referensramar.

FAKTA
Disputationen äger rum fredag 21 november kl. 13.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är docent Per Holmberg, institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi finns publicerad digitalt.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vardagligt språkbruk vanligt i ämnesundervisningen

 lästid ~ 2 min